Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - »Dygdens sångare»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sitt värde kan en dyrbar sak
av hopens tycke ej förlora.
Till hopen räknar jag en del av våra stora,
som hämtar där sin goda smak.»
»En varg beklagar sig, att han bestulen var.
Vi lämna det därhän — nog av, han räven stämmer.
Till apans rätt han saken drar,
där räven kontrastämning tar,
för det man oförsynt hans goda rykte skämmer.
Han stjäl likväl, det är bekant;
men vargen ljuga plär — det är ej mindre sant.»
»Att med en trasslig sak ej längre sig besvära,
med denna korta dom hon sig ur spelet drar:
’Med flärd och falskhet vargen far —
man bör ej flera prov begära.
Att räven stulit har, det tror jag väl ändå:
man vet, att han det hantverk övar;
och som jag lagens mening prövar,
skall man dem hänga bägge två.’
När Pål och Per för rätten klaga,
de kunde dömas likaså.
Om en allena plikta må,
emellan dem kan man dra strå
och ej om skälmen miste taga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
