Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En storhetstid för vår andliga kultur - Karl von Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tavla: »Vi bodde ungefär en halv fjärdingsväg från hans
bostad på Hammarby i en bondstuga, varest vi hade
inrättat oss efter eget behag samt hade vårt eget hushåll. Han
steg om somrarna mycket tidigt upp, vanligen vid 4-tiden.
Omkring kl. 6 kom han till oss, emedan hans boningshus
ännu stod under byggnad, åt frukost med oss, läste över
växtrikets naturliga familjer, så länge vi hade lust, vanligen
fram emot kl. 10. Därefter gingo vi till kl. 12 omkring på
de närbelägna klipporna, vilka genom sina produkter
förskaffade oss tillräcklig sysselsättning. På e. m. gingo vi till
honom i hans trädgård, och på aftonen spelade vi för det
mesta trisett med hans hustru.
Om söndagarna var hela familjen nästan hela tiden hos oss,
och då läto vi stundom en bonde komma till oss med ett
instrument, som hade utseende av en violin[1], efter vilket
vi dansade på bondgårdens loge, så att det var en lust åt det.
Gubben rökte därunder en pipa tobak med Zoega, som var svag
och kroppsligen mindre välbildad, tittade på oss och
dansade t. o. m. själv, ehuru mycket sällan, en polska, vari han
var alla oss yngre överlägsen. Han såg gärna, att vi
härunder voro rätt muntra, t. o. m. stojande, ty annars
fruktade han, att vi ej voro belåtna. Oförgätliga skola alltid
dessa dagar, dessa timmar vara, och angenäm är varje
påminnelse därom. — Med rört hjärta erkänner jag, huru
mycken tack jag är honom skyldig, både för de meddelade
lärdomarna och för hans av godhet uppfyllda bemötande.»
Det är som att andas en renare luft, när man från den
tidens partistrider och intriger vänder sin blick mot
blomsterkonungen i naturens sköte. Själv höll han sig också
obesmittad av allt det hat, alla de personliga förföljelser,
all den moraliska uselhet, som politiken förde med sig bland
både Hattar och Mössor och hovparti. Politisk ärelystnad
var honom alldeles fjärran. Han följde i fråga om politiken
den för honom själv och för vetenskapen lyckobringande
grundsatsen: »Den har levat lycklig, som levat obemärkt.»
Linnés kära Hammarby blev år 1880 inköpt av svenska
staten, och byggnaderna återställdes i sitt ursprungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
