Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En storhetstid för vår andliga kultur
- Per Vilhelm Wargentin och vår befolkningsstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Per Vilhelm Wargentin och vår befolkningsstatistik.
EN VETENSKAP med gamla anor i vårt land är
statistiken, särskilt befolkningsstatistiken. Vid mitten av
1700-talet började man vetenskapligt behandla de
anteckningar rörande folkmängden, som förts av prästerskapet
alltsedan tillkomsten av 1686 års kyrkolag. Det var den första
moderna folkräkning, som i något land företagits. Och år 1749
tillkom det första statistiska ämbetsverket i världen,
nämligen det svenska tabellverket, vilket sju år därefter
utvidgades till tabellkommissionen, som i sin tur ett
århundrade senare avlöstes av statistiska centralbyrån.
Den ledande kraften i tabellkommissionen var astronomen
Wargentin, som inlagt stora förtjänster om en
vetenskaplig behandling särskilt av befolkningsstatistiken.
Per Vilhelm Wargentin var född år 1717 i Sunne socken
i Jämtland, där hans far var präst. Fadern, som hade
flyttat över från Finland under stora ofreden, var en mäkta
lärd man. Han hade t. o. m. varit uppförd på förslag till
professuren i fysik vid Dorpats universitet.
Vid nio års ålder blev Per Vilhelm insatt i Frösö
trivialskola. Därefter fortsatte han sina studier vid Härnösands
gymnasium och Uppsala universitet. Redan som barn hade
han genom sin fars undervisning blivit intresserad för
astronomi, och i Uppsala såg man honom bland Anders Celsii
mest entusiastiska lärjungar. Om det hjärtliga förhållandet
mellan lärare och lärjungar vittna Wargentins
självbiografiska anteckningar, där han nedskrivit: »Jag mistade denne
min store gynnare i april månad 1744 och kan ej ännu tänka
på hans avgång utan hjärtelig bedrövelse. Så länge jag var
i Uppsala, gjorde jag vart år en vallfart till gamla Uppsala
att med mina tårar fukta hans grav. Han hade talat så
mycket gott om mig för alla sina vänner och gynnare, att
han satt mig uti större reputation, än jag förtjänte.»
Från astronomins studium kom Wargentin in på
befolkningsstatistiken, och när tabellverket inrättades, blev han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/6/0453.html
