Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De yngre Mössornas tid. 1765—1769 - Mössorna taga makten igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av allmänna medel för att kunna hållas vid liv. Djärvare
och radikalare än andra nationalekonomiska författare på
denna tid proklamerar han fri tävlan på det
ekonomiska området. Det betänkligaste felet med
merkantilsystemet ansåg Chydenius ligga däri, att det lät en del
privilegierade samhällsmedlemmar sko sig på andras bekostnad.
En sådan samhällsordning uppammade hos somliga klasser
övermod och förtryck, medan den hos de andra dödade all
idoghet, ja bragte dem till förtvivlan. I den enskildes
frihet fann han en ny kompass, såsom han uttrycker sig,
bättre att styra efter än den gamla. »Naturen själv visar,
att intet annat än frihet och människokärlek äro de rätta
byggningsämnen, som giva samhällen styrka och anseende»,
utropar han.
Så är och förblir Chydenius en demokrat i ordets bästa
mening, en man som vigt sitt liv åt att göra tillvaron för
de små i samhället så bra som möjligt. Han känner ett
varmt medlidande med de arbetande och betungade. »Träla
i andras arbete så länge de orka, vräkas bort i armod på
sina gamla dagar och dö i uselhet äro de lagrar, som skola
locka den arbetande hopen att älska fäderneslandet»,
utbrister han. Människokärleken var hans ledstjärna. I dess
tecken fortfor den mångsidige, idérike mannen hela sitt liv
att energiskt strida mot fördomar och egoism. Till och med
hans motståndare respekterade honom, fast de kallade
honom »den ivrige zeloten» och »den fanatiske stormaren».
De erkände, att han var »född med mera geni, än som
fordras till ett kapellanshuvud».
Mössorna hade ju satt näringsfrihet på sitt program,
och man började också lossa på de band, vari
merkantilsystemet fjättrat den allmänna rörelsen. Ännu voro dock
dessa framsteg i frihetsvänlig riktning små, och för sådana
stora reformförslag som produktplakatets och de inre
tullarnas upphävande, skråväsendets avskaffande m. m. var
tiden ännu icke mogen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
