Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - En begåvad men ostyrig liten prins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan hitta på för att klema bort honom. Inte fick han rasa
och stoja som andra barn. »Den minsta transpiration hos
den unge prinsen oroade dess höga fru moder», säger Axel
von Fersen. Men »denna stora omsorg om prinsens hälsa
hindrade ej, att man lät honom vaka, så snart han blev nog
gammal att supera med sin fru moder, ända till kl. 3 på
morgonen och därutöver».
Prinsen hade ännu ej fyllt fyra år, då han överlämnades
i Karl Gustav Tessins händer. I anledning därav nedskrev
guvernören i sin dagbok följande reflexioner:
»Jag har haft ledningen av våra byggverk — det felades
pengar.
Jag har ledningen av våra utrikesaffärer — det felas
trupper och pengar.
Jag får nu om händer Hans kungliga Höghet prins Gustav
— det är det enda av mina ämbeten, som ger mig något att
göra av.»
Med outtröttligt intresse hade Tessin följt den lille prinsens
utveckling ända från de första dagarna av hans liv, och med
förtjusning hade han tecknat ned varje yttring av en
spirande intelligens och slagfärdighet i repliken. För en tid
sedan hade den lille prinsen fått bannor av sin mor, därför
att han snubblade och föll på näsan inne hos henne. Men
ögonblickligen hade han givit svar på tal: »Nej, jag föll intet,
utan jag lägger mig bara för mammas fötter.»
Gustav bråddes starkt på sin mor, och Tessin kände mer
än väl igen hos barnet, vad han kallar »huset Brandenburgs
sprakande salpeter». Det var heller ingen fara för att den
lilles anlag ej skulle komma till utveckling. Både modern
och guvernören besjälades av ett brinnande intresse för
uppgiften att locka fram den dolda gnistan och ge den näring.
De voro också ense om att göra kunskapens rot så litet bitter
som möjligt. Allt borde läras under lek. Medan prinsen
friserades och pudrades om morgnarna, brukade Tessin ge
honom begrepp om olika hantverk genom att förevisa lärorika
bilder, ja t. o. m. själv med rörelser och gester agera
hantverkare, »härma läten och gny» eller »sjunga någon liten
skräddarevisa» — just ej någon bekväm sysselsättning för
en till mogen ålder hunnen statsman med huvudet fullt av
riksviktiga problem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
