Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - Statsvälvningen 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föllo Tolls ord i en förtrytsam ton — »då är Ni inte rätte
mannen. Då skall jag genast skriva till Hans Maj:t konungen,
och han skall befria Er från allt vidare deltagande i en
handling, som kräver mod och känsla för äran.»
Nu blev det annat ljud i skällan. Hellichius bedyrade, att
han nog skulle visa sin konung, att han var rätte mannen.
Men Toll finge i alla fall inte misstycka, om han, kaptenen,
ville se något bevis på att Toll var skickad av Hans Maj:t.
Nu hade emellertid Toll trumf på hand. »Jag tog mig»,
berättar han, »en mysteriös[1] min, såsom om jag possederat[2]
alla möjliga hemligheter, och svarade honom, att då han för
en halvtimme sedan visat så betydande ånger och farhåga,
så dikterade[3] försiktigheten även mig att till en tid för honom
dölja de kunskaper, han begärde. Det vore en ed, den jag
inför Gud och Kungl. Maj:t avlagt, att icke utan till de
beprövade visa, vad jag hade skriftligen.» Ett så heligt löfte
kunde Toll ju icke bryta.
Hellichius »fann i allt detta fullkomlig raison, trodde allt,
vad jag talade, såsom gudomliga sanningar» och gav nu det
begärda löftet. Han försäkrade också, att han hade
garnisonen i sin hand. Han åtog sig även att bearbeta sina
kamrater inom garnisonen i Malmö och Landskrona. Vid samma
tid invigde konungen även prins Karl i planen och sände honom
till Skåne under förevändning att mottaga änkedrottningen
på hennes hemfärd från Preussen, där hon vistats alltsedan
Adolf Fredriks död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
