Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - Gustav III som samhällsförbättrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrköping, »varest de under en bättre police kunna vara under
en vaksammare tillsyn». På dessa platser fingo de ock idka
lovlig handel, »dock icke genom kringlöpande i husen och
på gatorne». Matvaror och vin fingo de ej sälja till
andra än sina trosförvanter. Ej heller kunde de förvärva
mästarbrev och öppna egna verkstäder i sådana hantverk,
som hörde till skråna. Men ville de arbeta för daglön hos en
kristen hantverksmästare, stod det dem fritt. De judar, som
ägnade sig åt grosshandel, fingo bo och driva sin rörelse var som
helst i staden. Men de andra israeliterna skulle bo inom en
viss del av staden »till bekvämlighet för judarne i deras
religions övning och isynnerhet på det de måge så i anseende
till deras näringar och handel som enskilte hushållning
kunna räcka varannan hjälpsam hand» — hette det så vackert.
Däremot blev det ingenting av med en del andra
tvångsbestämmelser, som Stockholms magistrat föreslagit, såsom
särskild form och färg å judarnes klädedräkt samt avskild
boningsort i särskilda judekvarter.
Angående judarnes äktenskap stadgades: »Judarne måge
här i landet ingå giftermål blott med sina religionsförvanter
men ej med några andra. Ingen av de nu i riket varande
eller hädanefter inkommande judar skall äga frihet att i dess
tjänst antaga och nyttja någon svensk undersåte, varemot
de av egen och andra nationer måge hysa och underhålla
så mycken betjäning de behaga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
