Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav III:s lyckliga tid - Gustav III som samhällsförbättrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sveaborg och leda skärgårdsflottans nybyggnad. Slutligen
fick han tillämpa sina moderna idéer även på örlogsflottan,
som han nydanade genom att i stället för de gamla
tungseglande skeppen bygga mindre och mera lättmanövrerade
fartyg. Men hans reformidéer mötte naturligtvis ett segt
motstånd från den gamla skolans män, och det blev en
ogemen fröjd och gamman i deras läger, när det visade sig, att
de första av Chapman byggda krigsfartygen seglade sämre
än äldre linjeskepp. Men när Chapman undersökte
orsakerna, befanns det, att hans fartyg icke på fem år blivit
rengjorda i bottnen utan voro alldeles övergrodda med musslor
och sjögräs, medan den mera snabbseglande konkurrenten
tagits alldeles nyskrapad ur dockan. Det befanns också, att
man givit de Chapmanska skeppen den allra uslaste tackling,
och att man till på köpet egenmäktigt tagit in massor av
barlast utöver den, som skeppens byggmästare beräknat.
Sedan man skrapat skeppsbottnen på Chapmans fartyg,
givit dem ordentlig tackling och vräkt hundratals hästlass
med sten över bord, kunde man ej få se mera välseglande
fartyg. Vilket naturligtvis inte uteslöt, att konstruktören
hade en del lärdomar att inhämta av provseglingen, vilka
resulterade i ytterligare förbättringar. Att ett av fartygen
var något rankt berodde på att Chapmans avundsmän i
Karlskrona lyckats få det byggt ett par fot smalare, än vad
hans ritningar anvisade!
Så stod det överlägsna geniet där som segrare över
medelmåttornas envishet och gammal inrotad slentrian.
För att sätta fart i sitt folk utdelade Chapman ofta av
egna medel extra belöningar till dem, som voro duktiga,
ty — sade han — »jag finner ett innerligt nöje därav, när
arbetet går fort och väl. Men då jag ej har mer pengar kvar
att utdela, får arbetet gå som det kan, långsamt som
tillförne — då ledsnar jag och dör.» Genom att utdela
uppmuntringspengar sparade han faktiskt mycken tid och grova
pengar åt kronan.
Tyvärr blev ej den levande kraften inom vårt sjöförsvar
utvecklad i jämn takt med den döda materielen.
Visserligen gav flottans neutralitetsvakt, såsom nämnt, tillfälle åt
rätt många av officerskåren att mera grundligt lära känna
de fartyg, på vilka de en gång skulle strida. Men någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
