Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gustav III:s lyckliga tid
- Den kungliga familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett skämt och skratta däråt. Hon satte i alla fall värde på
sin gemåls »i grunden goda hjärta», vilket hon vid samma tid
ger ett vackert erkännande i sin dagbok.
*
Memoarlitteraturen vimlar av meddelanden om hertig
Karls kärleksförhållanden. En av hans första förbindelser
av detta slag var med den för sin skönhet beryktade
dansösen Charlotta Slottsberg. Mamsell Slottsberg var
dotter till en fattig perukmakare. Hon blev redan vid tolv
års ålder anställd som sekonddansös vid operan. Efter bara
ett år gjorde hon, om man får tro skvallerkrönikan, sina
första erotiska snedsprång. Den med allt skvaller förtrogne
bibliotekarien Gjörwell berättar nämligen, att »den lilla
sötungen» ingått en förbindelse med »den gamla otäcka»
österrikiske ministern.
Bekantskapen mellan henne och hertig Karl torde datera
sig från år 1776. Deras förhållande skulle bli rikt på
brytningar, ty det vore synd att påstå, att hon var sin höge
älskare trogen. Ett tag inlät hon sig i förbindelse med en av
hertigens beridare, och med tiden blev hon allt vidlyftigare i
sina kärleksaffärer. Men efter brytningarna mellan henne
och hennes högste älskare följde alltid försoningsscener, och
så fortgick det ända till tiden för den skönas död. Mamsell
Slottsberg var och förblev hertigens »favoritsultaninna».
Hon stannade det oaktat kvar vid baletten och avancerade
till premiärdansös.
Den sköna synderskan omgav sig i sin våning med all den
elegans, som tillhörde en »grande cocotte», och höll sig även
med en liten lantegendom vid Järva nära Ulriksdal. Men
eftersom hon fått kokottens yrkesstämpel, kunde hon aldrig
såsom mamsell Hagman, Fredrik Adolfs bekanta älskarinna,
höja sig till en sådan ställning, att hon fick umgås med
respektabelt folk i samhället. »Slottsbergskan» hörde till de
utstötta, som endast fingo träffa lättare teaterfolk och —
efter mörkrets inbrott — hovets och societetens vivörer. I
Sparreska brevsamlingen på Eriksberg finns ett i sitt slag
mycket intressant brev, som den sköna skrivit till dåvarande
riksrådet, den sedermera som rikskansler ryktbare Fredrik
Sparre. I likhet med sin halvbror överståthållaren var han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0122.html
