Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Det låg ett skimmer över Gustavs dagar» - Karl Gustav af Leopold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Verkligt rolig är också satiren »Mina rum», där Leopold
gycklar med en tysk estetikers — för övrigt träffande —
påstående, att arkitekturen är »frusen musik»:
»Pris åt de män, som tänt förnuftets tyska ljus!
Och nu, då hyrorna i varje minsta hus
bli dyra, att man därav ryser,
så — för att på en gång bo husfritt och med stat —
kvitterar jag i höst den vindsvrå, som mig hyser,
och flyttar in, vill Gud, i någon grann sonat,
i glad förväntan att den fryser.»
»Visiter, spel, supé, bal, op’ror, assembléer[1],
allt knöt sig länk i länk. Det var en evig ring
av bal, visiter, spel, spektakler och supéer
och ingen halv minut att sköta någonting.
Hushållningen var här, som jämt på stora ställen,
hovmästarns sak; den hölls i riktigt grevligt flor.
Och barnen lämnades — vad ni med lätthet tror —
de små i ammans vård, de större åt mamsellen,
för måttlig penning hyrd att vara deras mor.
Det moln av små besvär, som andras himmel skymmer,
det flyr från bördens folk; det vets ej av i slott.
Att sörja där för allt är lägre själars lott;
det är ej hennes nåd, som därom har bekymmer:
man är betald — allt sker; grevinnan ringer blott.»
»Eglé blev sjuk av sorg, dess färger föllo av;
med harm emot sig själv, med vämjelse för världen,
hon levde i sitt hus till slut som i en grav.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
