Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mörknar - Äventyrspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det verkade emellertid avkylande, när de svenska
kunskaparne återkommo från Norge med det beskedet, att allt
var tyst där. Visserligen klagade norrmännen över hårda
skatter och dåliga tider, men inga oroligheter förspordes.
Och utsikterna för en svensk erövring av Norge läto föga
lovande. Enda sättet att vinna norrmännen vore, enligt
sakkunnigas mening, att låta dem bilda en egen stat under svenskt
beskydd.
Vid denna tid omintetgjordes emellertid Gustavs
erövringsplaner helt och hållet genom Turkiets hållning. De svenska
eggelserna i Konstantinopel kommo för sent. I januari 1784
gav sultanen efter för Rysslands fordringar. Då måste Gustav
återigen låta sina anfallsplaner krypa i skrinet och inställa
rustningarna. Hans krigiska stämning dämpades ytterligare
genom Trolles plötsliga död på våren 1784. Det var en
oersättlig förlust för svenska flottan.
Olyckligtvis fick Katarina nys om både rustningarna mot
Danmark och de svenska uppviglingsförsöken i
Konstantinopel, och som man kan tänka sig, blev hon inte god. Det
märktes på den skarpa, hånande tonen i ett brev, varmed hon
nu gjorde slut på den intima brevväxling, som i sex års tid
fortgått mellan henne och Gustav. I korrespondensen med
sina förtrogna gav hon också uttryck åt sin växande
förbittring mot Gustav III, som hon helst använde öknamn på,
såsom Spader kung och Don Gustave.
Men nu till vad som hände på Gustav III:s italienska resa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
