Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det mörknar
- Äventyrspolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvecklade den franske finansministern ytterligare de skäl,
som hindrade Frankrike att göra konungen till viljes, men
slutade med att förklara, att det kanske vore möjligt att gå
Hans Maj:ts önskan till mötes, ifall han nöjde sig med t. ex.
6 millioner att erläggas inom fem år.
Nära tre fjärdedelar alltså avprutade! Gustav anlade en min
av djupt sårad stolthet. Men i själva verket hade han redan
förut på egen hand gjort av med en ansenlig procent av sina
illusioner och var inte omöjlig att pruta med. När det kom
till kritan, tog han fasta på det gjorda anbudet och förklarade,
att han var tacksam för detta bevis på franske konungens
vänskap.
* *
*
Om det politiska resultatet av Gustavs italienska och
franska resa gäller detsamma som om hans ryska färd sommaren
förut: i grund och botten voro bägge dessa diplomatiska
rekognosceringsturer misslyckade. Visserligen hade de nya
subsidierna sitt reella värde, men å andra sidan hade Gustav
måst konstatera, att lika litet som ryska kejsarinnan velat
vara med om att släppa honom på Danmark, lika litet kunde
han i Frankrikes dåvarande regering påräkna någon hjälp
för de erövringar från sin granne i väster, varom han drömde.
Den franska regeringen hade alltför många och alltför svåra
inre problem att lösa för att vilja dragas in i andra furstars
äventyrspolitik. Ludvig XVI hugnade Gustav med att uttala
den förhoppningen, att det svenska försvarsväsendets styrka
skulle vara ägnat att betrygga freden i Norden, och att
Sveriges konung skulle undvika varje åtgärd, som kunde ge
anledning eller förevändning till oro för vem det vara månde!
Och den franske utrikesministern yttrade sin fägnad över att
konung Gustav nu skulle få ostörd njuta den glädjen att
uteslutande få sysselsätta sig med sitt folks lycka. »Detta slag
av ära, som är efter Eders Maj:ts sinne, är vida att föredraga
framför den bedrägliga glans, som omgiver erövringslystna furstar.»
Men ej ens en så påtaglig verklighet förmådde lägga hämsko
på Gustavs ärelystnad och fantasirika storhetsplaner. Vid
minsta utsikt till att krigslågan i Europa åter skulle tändas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0312.html
