- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
331

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det mörknar - Riksdag i missnöjets tecken och vad den drog med sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kronan, och i Finland, där folket ännu var utfattigt efter
missväxtåren, gick det också trögt med arrendekontrakten.
Följaktligen fingo en del kronobrännerier alltjämt bestå, så länge
Gustav III levde.

Kronan på försoningsverket mellan konungen och allmogen
sattes genom en mängd deputationer från bönderna i de
olika länen, vilka kommo upp på Stockholms slott och
framförde folkets underdåniga tacksägelser till konungen för
husbehovsbränningens frigivande. De goda dannemännen blevo
mottagna av en grann hovmarskalk med stav i hand och
av annat hovfolk, som beledsagade dem till konungens
audiensrum. Här blevo de begåvade med en silverpenning
att bära i knapphålet och förplägades sedan rikligen med mat
och dryck.

Skada bara, att det var landshövdingarne, som stodo bakom
det bela. De hade, påstods det, ej blott givit dessa »deputerade»
reskassa och förplägnadspengar utan hade också stuckit
till dem den vackra tacksamhetskrivelse, som de skulle
överlämna till Hans Maj:t.

Även på nästa riksdag kom böndernas belåtenhet med de
landsfaderliga omsorgerna om husbehovsbränningen till
uttryck. I sitt svar på konungens hälsningstal vid rikdagens
öppnande skyndade sig bondeståndets talman »med okonstlad
uppriktighet» att i främsta rummet frambära ståndets
tacksamhet för att Hans Maj:t »av nådigaste ömhet för landet
och av en vis vård för närvarande och tillkommande tiders
välfärd upplåtit till jordbrukaren rättigheten att till brännvin
förädla jordens avkomst och därigenom på en gång uppfyllt
trogna undersåtars önskan, den de så ofta vågat för tronen
frambära».

*



Gustav hade segrat över sina motståndare. Men det var
ingen seger att vara stolt över. Visserligen skulle det nu bli
slut på lönnbränningen med alla dess sorgliga följder,
menedsbrott och utarmande böter; men brännvinets förbannelse
tog sig i stället andra former. Och skulden därför låg mest
hos kronobrännerierna. Att supa kronobrännvin hade blivit
en vana, som nära nog betraktades såsom god och samhällsgagnande;
och när nu brännvinet blev lätt åtkomligt igen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free