Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krig med Ryssland och Danmark 1788—1790 - Ryska kriget under år 1788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hur martialisk hållning han än anlade. Han bekände i alla
fall för sin maka, att han kände sig som »en sjömanslärling,
som börjar sitt yrke vid 40 år». Han tyckte inte alls det var
roligt att i veckor »plumsa som en anka emellan vågorna»
och inte få »se annat än skepp, himmel och hav».
Den verklige chefen på svenska sidan var dock icke
storamiralen utan hans flaggkapten, överstelöjtnant Otto Henrik
Nordenskjöld. Han tillhörde en livskraftig ätt, vars
förste kände stamfader började som soldat och avancerade
till underofficer på Upplands regemente. Det var en riktig
kärnkarl, som hade fyllt 103 år, innan han anno 1700 skildes
hädan. Han yngste son, som blev en ovanligt duktig
jordbrukare, slog sig ned i Finland. Men år 1710, när pesten kom,
gick han med sin familj och sitt tjänstefolk, lik en annan
Noak, ombord på ett fartyg samt uppehöll sig på Ålands hav,
tills all fara var över, utan att tillåta någon ombord att gå
i land. Hans driftighet och ekonomiska begåvning ärvdes
av den son, som blev fader till Otto Henrik, den äldste i
ordningen av sjutton syskon.
Otto Henrik var en käck pojke med kraftigt virke i. En
gång, då han var nio år, föll han i en brunn, där man efter
långt letande hittade honom fastklamrad vid stenarna. När
han lät upp sin mun, var det för att fråga: »Hur länge tänker
ni låta mig ligga kvar här?»
Sjökadettskolan genomgick han med glans och fick därefter,
enligt tidens sed, sin praktiska utbildning i sjömansyrket
på handelsfartyg. Han tog hyra som simpel matros, genomgick
sina hundår och avancerade till styrman. Efter fyra års
kofferdifart erhöll han anställning som löjtnant vid
galärflottan med en årlig lön av 450 daler s. m. På den lönen fick
han leva i över åtta år, fast han under tiden avancerade till
kapten och major. En närmare inblick i hur han hade det
får man av ett brev, vilket han såsom nyutnämnd major
skrev till sin far: »Jag hushållar på det allra möjligaste, men
penningarna vilja ej räcka till. Jag är i Karlskrona min egen
hårfrisör, min egen dräng, betalar 16 styver måltiden och
äter ej om aftnarna. Har ej på två års tid haft någon
kapprock och fryser ibland in i själen. Jag håller god min och låtsas,
som om jag hade fullt upp. Gud låte hälsan och humöret
endast räcka till!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>