Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krig med Ryssland och Danmark 1788—1790 - Ryska kriget under år 1788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att få uppleva något gick Nordenskjöld år 1777 i
engelsk och följande år i fransk örlogstjänst och bestod med
alldeles särskild utmärkelse flere heta duster både i Senegal
och i Amerika. Efter tre års tjänstgöring som fransk
sjöofficer återkom han hem med rik erfarenhet från ett av de
mest omfattande sjökrig, som världshistorien känner till.
I egenskap av flaggkapten hade han bland annat nedlagt
ett intresserat arbete på att öva befälet i sjötaktik. När
kriget stod för dörren, var det han, som ledde örlogsflottans
utrustning. Det hade han gjort med friskt mod och en aldrig
svikande arbetsamhet, som satte fart i hans underlydande.
Själv var han den förste i arbetet och den siste i vila. Men
till följd av brist på sjövant folk och på pengar lämnade
flottans utrustning ändå en hel del övrigt att önska.
Ehrensvärds »distraktioner» hade gjort sitt till. Allra betänkligast
var, att ammunitionsförrådet var alldeles för knappt
tilltaget, isynnerhet som den ryska flottan var omsorgsfullt
utrustad med tanke på en expedition ända till Turkiet.
Naturligtvis kunde Nordenskjöld dock icke mäta sig med
Greigh i erfarenhet av konsten att leda en stor flotta. Hans
ställning såsom underordnad storamiralen medförde också
svårigheter. Han ägde ej samma auktoritet som en
kommenderande amiral, och detta var så mycket betänkligare, som
det fanns många officerare, vilka voro avundsjuka på den
unge överstelöjtnanten, därför att han fått ledningen av
hela svenska flottan. Det var alltså under särskilt prövande
förhållanden, som han skulle mäta sina krafter med en
segervan, i krigets värv grånad amiral, som hade det ovärderliga
övertaget att vara envåldshärskare över sin flotta.
Den 17 juli var en äkta nordisk sommardag med en svag
ostlig vind och soldis. Tidigt på morgonen hörde de våra det
avlägsna dånet av upprepade signalskott. Man förstod, att
ryska flottan var i annalkande. Snart fick också utkiken i
masttopparna se det ena toppseglet efter det andra sticka
upp vid synranden. Vid middagstiden såg man från däck
hela den ryska flottan komma med fulla segel styrande rakt
ned på svenskarne. »Äro alla skeppen redo att börja aktion»,[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
