Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Krig med Ryssland och Danmark 1788—1790
- Danmarks angrepp 1788 och den stora folkväpningen
- Gustav III gör sig enväldig och nedbryter ståndsskrankor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Litteratur:
Elof Tegnér, Folkväpningen i Sverige 1788
(Historisk tidskrift för år 1881).
Johan August Hellstenius, Försök till
framställning af konung Gustaf III:s danska politik.
Edvard Holm, Danmarks Politik 1788—1790.
Yngvar Nielsen, Gustav III:s norske politik.
Lydia Wahlström, Sverges förhållande till
Danmark 1788—89.
Ludvig Stavenow, Ur konung Gustav III:s och
statssekreteraren friherre Ruuths brevväxling: I—II
(Uppsala universitets årsskrift 1921).
Gustav III gör sig enväldig och nedbryter
ståndsskrankor.
NU BEHÖVDE Gustav icke frukta att möta riksens
ständer. Anjalamännen hade ämnat ställa konungen till
svars inför riksdagen; men rollerna hade blivit
ombytta. Nu var det konungen, som ämnade med de ofrälse
ståndens hjälp kväsa de upproriska bland adeln och skaffa
sig ökad makt för att även i framtiden kunna hålla de
uppstudsiga i styr. De tider tycktes ha kommit åter, då Karl XI
kväste högadeln.
I december 1788 utfärdade konungen kallelse till riksens
ständer att samlas i Stockholm på nyåret. Adeln beredde sig
från början att trotsa konungen, och de längst avancerade
oppositionsmännen ämnade söka fråntaga honom den makt,
han missbrukat. Deras ledare var Karl de Geer, Sveriges
rikaste magnat och son till den berömde entomologen[1]
med samma namn. De Geer var en orädd kämpe för den
politiska friheten men betänkligt hetlevrad och egensinnig.
Hamilton säger om honom, att trots hans frihetskärlek »gav
en viss höghet i umgängessättet likväl tillkänna, att om
enväldet misshagade honom, var det blott hos andra». Genast
i början av riksdagen hade han den oförsyntheten att i ett
anförande på ett insinuant sätt sammanställa Gustav med
[1] Insektskännaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0391.html
