Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Krig med Ryssland och Danmark 1788—1790
- Gustav III gör sig enväldig och nedbryter ståndsskrankor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nå», frågade konungen, »drucko ni även säkerhetsaktens
skål?» — »Nej, Ers Maj:t», svarade Gyllengranat, »så fulla
voro vi inte.»
Hamilton, som berättar dessa historier, kan, med allt sitt
hat mot Gustav, dock ej tillbakahålla sin beundran för
konungen, fast han söker dölja den för sig själv genom att
tala om hans »samvetslösa snille». Han säger: »Utan pengar,
utan stöd, med en overksam flotta och en till hälften upprorisk
armé hade han emot sig hela Norden: Ryssland, Danmark
och Sverige. Få månader därefter var Danmarks anfall
tillintetgjort, Ryssland ännu på defensiven och Sverige
(under en fåkunnig menighets ursinniga fröjderop) i bojor
för Gustav III:s fötter.»
* *
*
Men riksdagens uppgift var ju egentligen att skaffa medel
till kriget, och statsvälvningen hade företagits närmast för
att påskynda lösningen av denna fråga. Medlemmar voro
ju redan valda i det hemliga utskott, som skulle med konungen
överlägga om saken, men adeln måste göra om valet och utse
nya ledamöter i stället för dem, som blivit arresterade. För
detta utskott uppgav regeringen fullständigt hela den
finansiella ställningen, något som aldrig förr skett. Det gällde
att skaffa medel ej blott till avbetalning å statsskulden utan
också till krigets fortsättning. Här behövdes en summa av
minst 11 millioner riksdaler eller ungefär hälften av det
belopp, vartill statsskulden beräknades komma att uppgå
vid 1789 års slut. Ställningen var högst bekymmersam,
och det visade sig oundvikligt att låta ständerna få en
verklig inblick i hela eländet. Men det satt hårt åt, innan man kunde
förmå den stolte konungen till att taga ett så förödmjukande
steg.
Hemliga utskottets finansplan gick ut på att riksskulden
skulle garanteras av ständerna och av dem förvaltas genom
ett riksgäldskontor, som i och för riksgäldens avbetalning
skulle erhålla en särskild årlig bevillning. Denna skulle bli
kännbar för menige man, men den var oundviklig. För att
skaffa medel till kriget skulle riksgäldskontoret dels upptaga
nya lån, dels äga rätt att till ett visst, mindre belopp utfärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0401.html
