Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krig med Ryssland och Danmark 1788—1790 - 1790 års ryska krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
färdiga så tidigt, att de skulle kunna hindra ryska flottans
olika avdelningar, vilka lågo i skilda hamnar, att förena sig.
Det lyckades, tack vare det energiska arbete, konungen satte
i gång under ledning av Nordenskjöld, Chapman och Toll.
Redan i början av maj kunde de svenska flottorna löpa ut,
större än någonsin förr eller senare. Örlogsflottan bestod
av över 60 fartyg med nära 20,000 man ombord. Några
fartyg voro dock väl gamla. Fem voro 50 år och ett ända till
86. Skärgårdsflottan bestod nu av omkring 350 fartyg med
en besättning på över 20,000 man. De ryska eskadrarna lågo
ännu infrusna i sina hamnar.
Den uppgift, som närmast förelåg chefen för örlogsflottan,
hertig Karl, var att hindra den ryska eskader, som låg i
Reval, från att förena sig med den i Kronstadt. Därför ämnade
han gå löst på den Revalska eskadern, innan den hunnit
vidtaga försvarsåtgärder. Nordenskjöld, som även nu var
hertigens flaggkapten, ville, att man skulle begagna första
lägliga tillfälle och överraska ryssarne redan den 12 maj på
eftermiddagen. Hade så skett, så skulle, enligt vad fångna
ryska officerare senare försäkrat, svenskarne ha kunnat ta
hela den ryska eskadern, femton skepp, utan att behöva lossa
ett enda kanonskott, eftersom fienden då varken hade krut
eller folk nog ombord. Men hertigen var som vanligt
obeslutsam och lät av andra rådgivare än Nordenskjöld övertala sig
att uppskjuta anfallet till följande morgon. Det lär ha berott
därpå, att man av en lybsk skeppare, som prejats på vägen
till Reval, fått höra, att de ryska officerarne varje
eftermiddag gingo i land för att supa och på kvällen kommo druckna
ombord, varför det vore bäst att göra ett anfall tidigt på morgonen.
Den tid, som hertigen uppsköt sitt angrepp, begagnade
emellertid ryssarne icke till att supa utan till att göra sig
stridsberedda. De hade också den stora fördelen att få skjuta
i stillaliggande ställning, under det att de svenska
besättningarne till stor del voro upptagna med manövrering.
Därtill kom, att de våra måste avlossa sina skott, medan
fartygen krängde över för en byig vind. Denna var tidtals
så hård, att undre batteriets kanoner, som voro de grövsta
och mest effektiva, icke kunde användas. Slaget vid Reval
slutade därför med förlust av två svenska skepp. Det ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
