Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Solen går ned i åskmoln
- Kungamordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men när fängelsedörren slöts bakom honom, var det slut
med hans tvärsäkerhet. »Han tillbragte», säger Ribbing,
»sin tid i fängelset med att ångra sig och gråta, sjöng med hög
röst psalmer» och angav så många som möjligt av sina forna
vänner.
 |
Polismästare Liljensparre.
Träsnitt efter samtida miniatyrmålning. |
Lilliehorn hade, säger Skjöldebrand, »ända till denna
tid varit ansedd som ett mönster för unga män och
åtnjöt allmän
högaktning». Men
Skjöldebrand hade aldrig
kunnat rikligt med hans
utseende. Han tillhörde
den vidriga, konstgjort
ädla, poserande
typen. »Jag tyckte
mig», säger Skjöldebrand,
»inse hans
bemödande att på sin
panna fästa en skylt
med inskrift: ’Här
finns raffinerad heder
och ära.’ Han talade
helst moral och höga
sentenser; men jag
tyckte mig alltid
finna, att en motsats av
vad han sade låg
under hans ord. Han
hade varit en av de
ivrigaste bland de
sammansvurne och lovat
att, så snart konungen
fallit, med gardet, som han påstod sig kunna disponera,
göra en revolution.»
Efter Lilliehorn kom turen till Horn och Ribbing att häktas.
När Anckarström avlagt sin bekännelse, blev den uppläst för
Horn. Men han bedyrade, att han var alldeles oskyldig.
Aldrig skulle han ha kunnat vara med om något så förskräckligt
som att »mörda, sticka eller skjuta Hans Maj:t». Lika
hett tog Ribbing saken. Han hade icke den minsta kunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0470.html