- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
584

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - En sparsam och ordningsälskande envåldshärskare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spetsiga vinklar åt byn som möjligt är, och uti dessa
inrymmas platser för kvarboende. Protokollet skrives och
undertecknas.

I detta skick insändas karta och handlingar till
landshövdingens fastställelse. Den följer, och nästa vår sker
utstakning. På marken visar sig de nya gårdarnas läge helt
annorlunda, än man i halvmörkret med blicken på kartan
föreställt sig. Alla äro missbelåtna, men all hjälp är avskuren,
ty förrättningen är redan fastställd. — Så börjades och så
slutades många enskiften i Skåne.»

Så följdes skiftesreformen litet varstädes av klagolåt
från alla, som höllo på det invanda och ej ville lämna sina
gamla boplatser. Och den bonde, som begärde enskifte,
betraktades mångenstädes som byalagets fiende. På många
håll klagades det också över mannamån och orättvisa vid
delningen, över att de fattiga bönderna fingo maka åt sig
för de rikare och blevo »uppskuffade på lerknölarna, där
det växte bara i våtår», eller på sankmark, där det skulle
kosta stora pengar att få jorden dikad. »Det var», säger en
samtida skåning, »i sanning ingen barnlek att spränga stora
byalag, vanda vid ett dagligt samliv för alla åldrar på
gemensamma samlingsställen. Också möttes reformen i
början nästan överallt av missnöje. Den skånske bonden kände
nog alltför väl till de många olägenheter, som följde med
jordbruket inom det gemensamma byalaget, men han följde
sitt gamla ordstäv: ’Ingen dör av en sjukdom, som han är
vand vid.’»

*



Följden av enskiftet blev, att de gamla byarna allmänt
upplöstes och byggnaderna flyttades ut på de nya ägorna.
Vid tvister om vilka som skulle flytta ut ur byn var det
enligt förordningen den, som ägde de bästa byggnaderna, som
fick stanna kvar. De utflyttande fingo i stället understöd
till nybyggnader både från de andra byamännens och från
statens sida inom vissa gränser.

Med utflyttningen ur byarna följde nästan alltid nyodling,
isynnerhet av sådana utmärker, som lågo mellan åkertegar,
vilka nu tilldelats en och samme ägare. Denna jordreform
är alltså en av de främsta orsakerna till den svenska åkerjordens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free