Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Världshändelserna göra åler Ryssland och Danmark till Sveriges fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Turkiet med Konstantinopel, målet för Rysslands stoltaste
drömmar sedan århundraden. Men Napoleon ville icke
släppa ryssarne på turken ännu. Skulle Turkiet en gång styckas,
så ville han själv vara med för att kunna lägga sig till med
de bäst belägna bitarna. Men för ett sådant företag hade
han icke sina trupper lediga ännu. Han måste först kväsa
spanjorerna, som han icke fann tillräckligt spaka och
medgörliga ännu. Medan Spanien kuvades, gällde det att
sysselsätta Alexander. Härför lämpade sig ju Sverige, ifall dess
konung icke ville gå med på att stänga sina hamnar för
engelska varor och fartyg. Gustav Adolfs vägran att antaga
kontinentalsystemet skulle vålla ett betydelsefullt avbräck
i fastlandsspärrningen, eftersom de engelska köpmännen
hämtade mycket virke och andra skeppsförnödenheter just
från Sverige. Men Napoleon synes verkligen ha hoppats,
att Gustav Adolf skulle falla till föga för det hotfulla språk,
som Alexander åtog sig att föra mot honom. Vägrade han
emellertid, så kunde han lämpligen straffas med att
ryssarne besatte Finland. Danmark skulle i sådant fall hjälpa
Ryssland i angreppet på Sverige.
Medan den ryska kolossen sysselsattes med att sluka denna
munsbit uppe i höga Norden, skulle Frankrikes arméer hinna
göra upp sin räkning med Spanien — sådan var Napoleons
beräkning. Spanien borde också bli så mycket bekvämare
att komma till rätta med, som det ej skulle kunna få någon
kraftigare hjälp från England. Napoleon räknade nämligen
ut, att England skulle nödgas binda en god del av sina
stridskrafter uppe i Norden för att bistå Gustav IV Adolf. Ty en
bundsförvant, som med en så rent av halsstarrig trohet stått
på Englands sida, kunde man ju omöjligen överge. Upptaget
med att bistå Sverige, skulle England knappast kunna hjälpa
Spanien. Följaktligen borde detta land, övergivet åt sig
självt, falla som en mogen frukt i Napoleons händer. När
han alltså hetsar Alexander mot Finland, är det blott en
sida av hans världsfamnande, mot England riktade politik.
Finska kriget är en dyning av den kamp om världen, i vilken
Napoleon I vältrar fram sina segervana arméer över
Europas fastland. Ett krig mellan stormakter är alltid
oberäkneligt till sin räckvidd.
Överenskommelsen i Tilsit hölls naturligtvis ytterst hemlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
