Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Världshändelserna göra åler Ryssland och Danmark till Sveriges fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
militär ståt och under hurrarop och jubelskrän av de engelska
matroserna och soldaterna. Det var en yttring av rått
hån, som alldeles förtog intrycket av att de stolta britterna
här av politiskt nödtvång utförde en i och för sig
motbjudande handling.
Att danskarne ej själva förstörde sin flotta, berodde på
att de hoppades, att engelsmännen skulle vara högsinta
nog att återlämna den efter freden — England hade ju från
början ej fordrat annat än att taga den i förvar. Men den
förhoppningen skulle visa sig vara blott en illusion. Att
bränna den kunde för övrigt ha varit farligt både för
huvudstaden och för handelsfartygen i hamnen. Men man kunde
ju ha borrat den i sänk.
Den engelska regeringens beteende ej blott framkallade
en storm av förbittring i Danmark och Frankrike utan väckte
också en kraftig indignation inom England och utsatte
ministären för ett hårt angrepp i själva parlamentet. Men
sådan är gunås denna onda värld, att en stormakts regering
icke störtas därför att den för en omoralisk utrikespolitik —
den faller endast på politiska missgrepp eller olyckor, den må
sedan vara skuld till dem eller icke. Och här kunde ju den
sittande regeringen peka på ett lysande materiellt resultat
av sin politik, ja varför inte på Englands räddning från en
stor fara — låt vara att så i verkligheten ingalunda var
förhållandet. Allt detta var nog för att göra ministären
osårbar.
Men med en stormakt, som burit sig så nedrigt åt mot
en liten neutral stat, kunde inget förbund komma i fråga.
Danska regeringen kastade sig i stället i Napoleons armar.
Han försäkrade i förtjusning danska sändebudet, att
Danmark genom att sluta sig till Frankrike skulle vinna ej blott
Skåne utan hela Götaland. Strax efter engelska flottans
avresa undertecknade danska regeringen ett fördrag med
Frankrike, varigenom Danmark antog kontinentalsystemet
och förband sig att deltaga i ett franskt-ryskt angrepp mot
Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
