Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gustav IV Adolf
- Finska kriget 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig om Danmarks medverkan. Han var angelägen om att slaget skulle
drabba Sverige alldeles oförberett.
*
Tre veckor efter det ryska fredsbrottet följde det danska.
Danmarks regering hade lika litet som Rysslands något skäl
att vara fientligt stämd mot Sverige. Visserligen hade Gustav
IV Adolf tagit i arv sin fars planer på Norge, men dessa voro
lika svävande och oklara som Gustav III:s, och för danskarne
var det givetvis motbjudande att se Rysslands inflytande
i Norden växa. Men här fanns intet val. Danmark var
bundet vid Napoleon och måste lyda hans befallningar.
Napoleon hade uppgjort den krigsplanen, att så snart
Ryssland hunnit tränga fram till Åbo, Finlands dåvarande
huvudstad, skulle en fransk och en dansk arme under
marskalk Bernadottes befäl gå över till Skåne. I början av mars
ryckte de franska trupperna från Tyskland in i Jylland och
lägrade sig där och på Fyen. Vid samma tid avled äntligen
den gamle svagsinte Kristian VII, och kronprins Fredrik
besteg Danmarks tron under namnet Fredrik VI.
Klercker vill slåss med ryssen.
Den ryska armé, som nu ryckte över Finlands gräns,
utgjorde ej mer än 24,000 man. Det var nämligen svårt för
en fiende att underhålla stora truppmassor i det fattiga och
glest befolkade landet. Överbefälet fördes av general von
Buxhövden, en av tsarrikets mest krigserfarna generaler.
Han hade med utmärkelse kämpat mot turkarne och sedan
flere gånger varit i elden, bland annat i 1788—90 års krig i
Finland. I det väldiga slaget mot Napoleon vid Austerlitz
hade han fört överbefälet över ryssarnes vänstra flygel.
Till sin närmaste medhjälpare fick han en vaken och duktig
officer, vid namn van Suchtelen, den ryska generalstabens
nydanare. Även en stor del av manskapet på ryska sidan
hade varit i elden på olika europeiska slagfält mot Napoleons
arméer. De hade fått en fläkt med av den högre krigskonst,
med vilken den lille korsikanen gjorde underverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0630.html
