Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf - Finska kriget 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om att den gamle Wingård själv var pappa till både den och
en massa andra historier. Han var, som man ser av hans
ymniga produktion, en van berättare och kåsör, och säkert
har han mångfaldiga gånger vid och efter goda middagsbord
»dragit» sina krigsminnen i glada och upprymda lag. Inte
skadade det då, om han för var gång färglade och bättrade
på ytterligare, ty den övade anekdotberättaren gör ju inte
anspråk på högre grad av historisk trovärdighet, än som
brukar tillmätas jakt- och skepparhistorier. Huvudsaken
är, att anekdoten är pikant serverad. Memoarförfattaren
har själv i ett brev till sin broder ärkebiskop Karl Fredrik
af Wingård öppenhjärtigt och lekande yttrat om sig själv
såsom memoarförfattare: »Man åldras och blir självsvåldigare
samt radotterar[1] mera på gamla dagar än förut.» Han
erkänner villigt, att han inte drar sig för »något joller och
putslustigheter, som också smakar en viss publik». Därigenom
hade han fått både »symamseller och herrar inom boddisken»
till förtjusta läsare, och — tillägger han — »som en välbeställd
publicist söker jag skriva ju fler dess bättre i lag». Så har i
hans frodiga fantasi pistolhistorien växt fram ur det enkla
faktum, att Gustav Adolf beundrade Karl XII och sökte
likna honom, och att konungen efteråt blev rubbad till sitt
förstånd.[2] Sedan har Runeberg genom sin dikt etsat in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
