- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
727

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två hemlivets sångare - Anna Maria Lenngren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»mitt och familjens hela hopp,
som sju slags stångpiskor fann opp
men fick en fläkt ifrån ett fönster
och slöt i en katarr sitt ärofulla lopp —
Hans gravvård resas skall av marmor.»


Slutligen kommer hon till ett porträtt av en ovanligt skön
dam, men hon kan inte på villkor få den något för
rättframma pigan att se, vem det skall föreställa. »Vad», utbrister
hennes nåd till slut irriterad:

»’Vad... känns jag inte strax på denna stolta panna?’
’Men kors bevars väl’, skrek Susanna
                och släppte nålar, sax och tråd,
                ’skall detta vara hennes nåd!!!’
’Vad... skall det vara? Vad... vad! Slyna,
fort ut på dörrn med dig och med din knyppeldyna!
                ... Vad harm!... men det med rätta sker,
när man med slika djur i nådigt tal sig ger!’
                                *
Grevinnan fick på stund en ny attack av gikten,
och det är alltihop, som lärs av denna dikten.»


Den mest betydande av fru Lenngrens satirer är dock
utan tvivel »Grevinnans besök», där beröringen mellan å
ena sidan de högvälborna herrgårdsdamernas andryga och
kyliga nedlåtenhet och å andra sidan det hederliga
prästgårdsfolkets fjäskande ödmjukhet ger författarinnan
tillfälle att utveckla sitt medfödda sinne för det komiska i all
dess glans.

»I salen det högborna främmandet trädde;
herr pastorn med bugning och krus
beskrev, hur man underdån-hjärtligt sig glädde
av äran, som skedde hans hus.

Det grevliga herrskapet fördes till bordet —
Guds gåvor det feltes ej där.
Grevinnan så nedlåten nådigt tog ordet:
’Bevars vad ni gjort er besvär!’

Med klenat och struvor och pontak[1] och skålar
på tiden så länge drog ut;
det grevliga herrskapet satt som på nålar,
men äntlig tog måltiden slut.


[1] Rött franskt vin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free