- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809 /
730

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två hemlivets sångare - Anna Maria Lenngren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Målande är också hennes dryckesskämt om rådmannen
i Askersund, en helgjuten Bacchi broder, som

»tillstyrkte, att fjäset med skålar
som tidsspillan borde tas bort:
ty människans livstid är oviss och kort!»


Mest berömd bland fru Lenngrens skämtdikter är »Några
ord till min kära dotter, ifall jag hade någon
». Det
är visserligen en lärodikt med mycken — och surt förvärvad
— levnadsklokhet i, men en lärodikt i halvt skämtsam form.
Den lätt ironiska tonen skiljer den himmelsvitt från tidens
vanliga snusförnuftiga predikningar i levnadsvisdom på vers.

Typisk för hela hennes syn på ämnet är, kan man säga,
följande strof:

»Med läsning öd ej tiden bort!
Vårt kön så föga det behöver.
Och skall du läsa, gör det kort,
att såsen ej må fräsa över!»


Nästan till ett bevingat ord ha de versrader blivit, i vilka
hon ger uttryck åt sin på det hela taget optimistiska
världsuppfattning:

»Vår värld, min Betti, är ändå
den allra bästa värld man äger.

Den är, vad den beständigt var,
bebodd av kloka och av dårar;
och, noga överlagt, den har
mer rätt till löje än till tårar.»


*



Bland hennes idylliska dikter är »Den glada festen»
givet den yppersta. Hon diktar inga herdedikter i gammal
beprövad stil, där idyllen är »så sann och menlös, att den
bräker». Hon flyttar över idyllen på den samtida
verklighetens mark, och så få prästgården och köpmanhuset
samma poetiska dager över sig som en herdekoja. Helt plötsligt
finner man, tack vare hennes skaldegåva, att oskulden kunde
trivas lika bra i borgerliga hem som bland Arkadiens eller
den svenska landsbygdens »herdar». Så blir samma författarinna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/7/0732.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free