Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Hur vår nuvarande regeringsform tillkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klyva näbb av fruktan för »oförfärade krigsmäns
sammanhållna svärd». Ty det hade verkligen utspritts ett rykte, att
ett nej skulle komma värjorna att dragas.
Angående de viktiga frågor, som nu följde närmast i tur
och ordning, stod striden mellan å ena sidan Jakob
Cederströms program »Konstitution först, konung sedan!» och å
andra sidan Adlersparres förslag att gå den motsatta vägen.
Det Cederströmska programmet avgick med segern.
Det gällde alltså att åstadkomma ett nytt statsskick, som
kunde förhindra, att enväldets olyckor upprepades.
Sveriges folk hade ju gjort nya erfarenheter, sedan 1772 års
regeringsform skrevs. Den hade ju ej visat sig lycklig, eftersom
den lett till maktmissbruk och slutligen till ett envälde, som
fört riket till undergångens brant. Det gällde nu att på ett
lyckligare och bestämdare sätt fördela makten mellan
konung och riksdag.
Att ge ett land en författning är icke så enkelt, som saken
tedde sig för Adlersparre, att döma av hans något överlägsna
yttrande: »Statsförfattning? Med de sakerna är jag
hemmastadd; jag skriver en konstitution på tjugufyra timmar.»
Om konstitutionen skall bli något mer än ett papper blott,
måste den dock på det innerligaste ansluta sig till hävd och
vana bland det folk, för vilket den är avsedd. För att
skriva den fordras en verklig statsmans omdömesförmåga,
fordras att kunna tränga djupt in i själva
nationalkaraktären och bedöma, vad folket behöver, och vad som är
möjligt att genomföra. Men uppgiften kräver också en ingående
kännedom om andra länders författningar för att därur kunna
utvälja just vad som bäst passar ens eget folk.
För uppgiften att utarbeta den nya regeringsformen valde
man ett utskott, vars sekreterare blev den unge och
snillrike Hans Järta, som redan gjort sig känd såsom en av
Sveriges skarpsinnigaste jurister.
Hans Hjerta, såsom han hette före det tumult på 1800 års
riksdag, då han avsade sig adelskapet, tillhörde en urgammal
krigarsläkt, som skurit många lagrar på slagfältet. Hans far
var generalmajor och chef för Dalregementet, och på hans
boställe i Husby socken i sydöstra Dalarne var Hans Hjerta
född år 1774, den yngste i raden av elva syskon. Även på
mödernet hade han märkligt påbrå. Hans mor var nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
