Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Hur vår nuvarande regeringsform tillkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oundviklig söndring av tänkesätt. Det har trott, vad
exemplet av Europas friaste stat[1] även bevisar, att för en
nations allmänna rätt och medborgares personliga frihet och
säkerhet finnes intet starkare yärn än dessa former, omgivna
av seklers helgd och befästad av en allmän nationalkraft,
som i dem verkar.»
Järta har själv på äldre dagar uttryckt samma tanke med
orden, att 1809 års regeringsform »ej var tillkommen efter
någon av de samhällskostymer, som då voro moderna i det
övriga Europa, utan efter den åldriga svenska dräkten, med
bondtröjan närmast livet».
Mot detta uttalande av en man, som borde vara auktoritet
framför alla andra, ha dock på sista tiden oppositionella
röster hörts från historikernas läger. Järta, som på äldre
dagar blev konservativ, har nämligen gjort de anförda
reflexionerna om den bestående regeringsformen i polemiskt
syfte. Hans uttalande är hållet i ironisk ton mot en yngre,
»ädel generation», som vid tiden för regeringsformens tillkomst
»jollrade i kolt eller vagga» men nu »hunnit växa upp till
myndighet att tala ur moustascherna». Det var mot
ändringsförslag från »desse ungdomsraske statsmän», som Järta tog till
orda för att skydda den grundlag, av vars redigerande han
själv hade huvudförtjänsten. Men med hänsyn till detta
hans syfte få hans uppgifter givetvis tas med en viss
försiktighet.
Genomgår man konstitutionsutskottets betänkanden,
märker man också, att 1809 års lagstiftare faktiskt hade en
synnerligen god kännedom om utländska statsskick, såsom
Frankrikes och Englands, och man igenkänner där flere av de
franska revolutionsmännens åskådningar på statsförfattningens
område. Det är numera uppenbart, att det svenska
statsskickets pånyttfödelse skett under påverkan ej blott av
nationella erfarenheter utan också av franska revolutionens
allmäntmänskliga idéströmningar. Hans Järta svärmade ju
själv som ung för franska revolutionens frihetsidéer. Men
det glömde han bort på äldre dagar.[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
