Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid - Karl XIV Johan och »allenastyrandet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsman, som lyckades bevara freden åt sitt folk, en fred
som ännu består.
Men det behöver väl ej sägas, att Karl Johans politik
därför icke var harhjärtad. En gång hände sig, att tsar
Nikolaus genom sitt sändebud i Stockholm hotade med en rysk
armé på 100,000 man, ifall ej konungen ville uppoffra en
utpekad svensk ämbetsman, som icke var våldshärskaren till
lags. Men Karl Johan genmälde bara: »Skriv till Er kejsare,
att han i sådant fall skickar 100,000 man efter för att ta
reda på, vart de första 100,000 tagit vägen!»
Det behövde icke ske.
Men vid sidan av förtjänsterna hade Karl Johan också
i ögonen fallande fel. Var han en ny tjusarkonung, så hade
han också samma behov som den förre tjusarkonungen av
att ständigt röra sig på scenen, ett mål för allas blickar,
hyllad, berusad av bifallsropen. »En konung står», som
memoarförfattaren presidenten Abraham Leijonhufvud säger,
»alltid offentligen; han har tyvärr för sin egen trevnad
ingenting enskilt, ingen period när han träder från skådebanan.
Hans födelse är högtid med protokoll däröver och
paradvagga, hans död är tragedi med protokollsföring och paradsäng.»
Karl Johan var mycket mån om att spela sin roll väl och
mycket svag för det yttre. Betecknande i det hänseendet är
det mottagande, Adlercreutz och en annan adjutant en gång
rönte, då de under en avgörande batalj kommo sprängande
till Karl Johans högkvarter med viktiga nyheter. Han ville
inte höra på, vad de hade att meddela, utan avbröt dem med
orden: »Så ni ser ut, mina herrar! Ni liknar ju riktiga
mordbrännare ... Gå och raka er och kom sedan genast tillbaka!»
Själv ägnade han sin toalett en för vanliga pretentioner
något för kärleksfull omsorg. Hans lockars nyckfulla svall
var resultatet av en konstförfaren kammartjänares dagliga
arbete med en massa papiljotter.
Med det teatraliska draget hos Karl Johan förband sig
en sydländsk livlighet med kastningar mellan olika
stämningar, en ombytlighet som låg sydlänningen, ögonblickets
barn, i blodet, men som för ett folk med svalare
temperament och kallare huvud lätt tedde sig som opålitlighet.
Omedvetet gjorde han sig skyldig till en massa
överdrifter i fråga om både komplimanger och klander, som man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
