423 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Åkerbruket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gengäld fördjupa segellederna till Örebro och Hjälmarens
viktigare hamnar, så att ungefär 2 meters vattendjup erhölls.

Så började år 1878 det dryga arbetet med grävning,
muddring och sprängning i Eskilstunaån, i Hjälmare kanal samt
i segellederna både i själva sjön och i Svartån. Man har
beräknat, att all den sten och jord, som grävare och
mudderverk bortskaffade, skulle blivit drygt 4½ millioner parlass.

I tio år pågick sänkningsarbetet. Hela företaget kostade
mer än 4 millioner kronor. Det blev dryga utbetalningar
för dem, som vunnit mark, så dryga att man knappast kan
förstå, hur de kunnat bära dem. Men vinsten blev vacker:
nära 19,000 hektar åkerjord, som förut varit sjöbotten eller
sankmark.

Nu behöver icke lantmannen vid Hjälmaren gå i
vatten till knäna med lien för att ur dyvattnet hämta upp
kraftlös starr till svältföda åt sina kreatur, och han behöver icke
längre se de mödosamt hopförda höstackarna flyta bort
med höstflödet.

Och »den vitterfarne sjömannens» farhågor för
sjöfarten ha icke besannats.

Mer än på sjösänkningar lägger man emellertid numera an
på att torrlägga och odla vårt lands ofantliga vidder av
torvmossar. Somliga av dessa lämpa sig visserligen
ej för odling men ge i stället dels torvströ, som är en
ypperlig hjälp i ladugårdsskötseln, dels den värdefulla
bränntorven, som i flera fall kan ersätta både ved och stenkol.

Särskilt lämpliga för odling äro sådana torvmossar som
de jämtländska och uppländska, där underlaget mestadels
utgöres av kalkrik lera.[1] Vi ha i vårt land områden av

[1] Vida mera arbete kräves lör att odla upp den steniga hagmark,
som täcker en stor del av vårt lands yta. En av föregångsmännen på
detta område var f. d. dykerikommissarien Nordling på Flottskärs
gård i norra Uppland. Han hade redan år 1839 fört bort över 10,000
lass sten från sina åkrar och belönades därför med Lantbruksakademiens
skådepenning att å bröstet bäras. Att hans föredöme ledde till
efterföljd, därom vittna de kilometerlånga stenvallar av en meters
höjd, som kanta landsvägarna och omgiva ägorna i dessa trakter.
Man måste ovillkorligen beundra den sega energi, som här tagit sig
uttryck, även om man på samma gång måste beklaga, att lönen för så
mycket släp och slit blivit ringa. Ty den nyvunna marken har alltför
ofta visat sig vara en mycket dålig jordmån.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sfubon/8/0425.html

		Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 / 423 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|