Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Bergsbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan växte här. Dessa växter sögo med sina rötter näring
ur leran, som därigenom blev fri från organiska ämnen och
följaktligen eldfast. Funnes ej denna eldfasta lera, skulle
den skånska stenkolsbrytningen knappast löna sig annat än
i sådana exceptionella tider som under världskriget, då
tillförseln av stenkol från utlandet tidtals var nästan alldeles
stängd. Under normala förhållanden användas stenkolen
till stor del som bränsle på platsen vid fabrikationen av
lergods. Det är blott de bästa, d. v. s. minst askhaltiga kolen,
som säljas, och i första hand till statens järnvägar. De sämre
kolsorterna kunna ej bära kostnaderna för transport. Med
hänsyn därtill har man på senare tid skaffat sig en
ytterligare användning för dem på själva fyndplatsen. Man har
nämligen vid Höganäs börjat smälta järnmalm från Gällivara,
som dessförinnan undergått en reningsprocedur vid Luleå
järnverk.
Ända till in på 1860-talet var Höganäs den enda plats
i Sverige, där stenkol bröts. Men vid den tiden började en
riktig »stenkolsfeber» grassera i Skåne. En massa
spekulanter voro i ständig verksamhet och inmutade
stenkolsfyndigheter överallt, där det var minsta skymt av
sannolikhet för att där fanns kol, ja även i så omöjliga trakter
som på Hallandsås och Söderåsen. De borrnings- och
»försvars»-arbeten, som måste utföras för inmutningarnas skull,
kostade milliontals kronor, av vilka det mesta var
bortkastade pengar. Men ett bland de värdefulla resultaten
av dessa borrningar var upptäckten av stenkols- och
lerlagren vid Billesholm, Bjuv och Skromberga.
Senare ha geologerna konstaterat, att alla de nu nämnda
gruvorna ligga inom ett sammanhängande stenkolsfält,
som från Höganäs sträcker sig i fyrkant söder ut halvvägs
mellan Hälsingborg och Landskrona och öster ut till
Söderåsen samt trakten nordost om Ängelholm. Dessutom finns
det två mindre stenkolsfält i Skåne, nämligen ett vid
Eslöv, där särskilt leran bearbetats — tidtals med framgång
—, samt ett ytterst smalt bälte längs Köpingeån i
sydöstra Skåne, vilket aldrig ansetts lönt att bearbeta.
Emellertid visade sig konkurrensen mellan de olika
gruvföretagen i längden fördärvlig och kapitaltillgången för svag
för att motstå ogynnsamma konjunkturer. Allt pekade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
