Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859 / 472 (1913-1939) Author: Carl Grimberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Industrin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

människor. Deras årliga tillverkningsvärde uppgick till över
två milliarder kronor.

I ju större skala fabrikernas tillverkning bedrives, dess
billigare blir både ångkraften och den levande
arbetskraften. Stora ångmaskiner lämna nämligen billigare
drivkraft än små. Och vad arbetarne beträffar, så kan arbetet
bättre fördelas i en fabrik, där tillverkningen drives i stor
skala. Där arbetsfördelningen är längst driven, har
varje arbetare kanske att utföra blott ett enda handgrepp.
Han får då en ofantligt högt uppdriven skicklighet inom sitt
lilla område, han blir specialist. Dit går all
utveckling i vår tid. Varje människa duger nu blott för ett helt
litet verksamhetsområde men uppnår till gengäld inom detta
en mycket större skicklighet, än som var möjligt på den tid,
då var och en skulle räcka till för nästan allting. Med en
sådan arbetsfördelning kan fabrikernas verksamhet ordnas
så, att nästan ingen tid går förlorad. Arbetaren behöver ej
flytta sig från en sorts arbete till en annan. I stället är det
fabrikaten, som vandra ur hand i hand, tills de bli färdiga;
och det ena följer omedelbart efter det andra. Ingen
försumlighet, ingen rast! Ty då råkar allt i olag.

Belysande för hur den moderna storindustrin samlar sig
till allt större företag, som spara in levande arbetskraft
men som ändå visa en betydligt stegrad produktionskraft,
är följande jämförelse mellan den svenska fabriksindustrin
omkring år 1860 och år 1913:

	Fabriker	Arbetare	Tillverkningsvärde i mill. kr.
Omkring år 1860 . . . .	2,461	28,435	62,2
År 1913 . . . . . . . .	9,266	360,744	2,163

Trots de stora framsteg, vår industri gjort, ha vi dock
mycket att lära av utlandet, om vi skola kunna med framgång
konkurrera med detta. Resultatet av det svenska fabriksarbetet
är litet i jämförelse med t. ex. det engelska, tyska eller
i synnerhet det amerikanska. Talande är det faktum, att
de bästa tyska järnverkens produktion är tre gånger så stor
per arbetare som de svenska brukens, och en jämförelse
med de bästa amerikanska järnverken ger ännu större skillnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>