Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska näringslivets och kommunikationsväsendets utveckling under teknikens århundrade - Nya samfärdsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vederlades av de sakkunniga. I sin nitälskan för den enda
lyckliga lösningen av kanalfrågan sågo de goda Norrköpingsborna
i andanom ej blott Norrköpings ström förvandlad till
en obetydlig bäck utan också Söderköping fullständigt dränkt
av Roxens vattenmassor. Ty hur skulle det väl kunna gå
annorlunda, då ju den lilla konkurrentstaden redan före
kanalens tillkomst ofta i så hög grad besvärats av
översvämningar från det lilla vattendrag, som rann därigenom,
»att flere dess gator och även kyrka med predikestol stått
en till två alnar under vatten».
Och vad själva kanalbygget beträffar, framhöllo
Norrköpings fäder, att en kanal till Söderköping måste komma
att »stryka fram uti en dels lågländ, dels sumpig och
kärrfull dal mest hela vägen», vadan det måste kosta
orimliga summor både att bygga den tillräckligt säker och att
sedan hålla den vid makt. Det var ingen måtta på hur usel
och »göttjefull» man fann denna terräng. Och hur skulle
man kunna få nödigt timmer till pålverk för de gyttjiga
stränderna »uti en förut ganska skoglös ort, där man ej
torde träffa en bjälke på en à två mils och längre avstånd»!
Nej, här tycktes sannerligen »fast svåre naturlige — om
ej oomkullstörtlige — hinder möta».
Hur härligt hade däremot ej själva naturen ordnat allt
för en kanal till Norrköping! Där funnes »dels berg, i vilka
naturen själv lika som utstakat fästen för slussöppningarna,
dels merendels en stadig jordmån».
Frågan om en kanalled mellan Vänern och Östersjön var
alltså mycket debatterad och Trollhätte kanal för flere år
sedan öppnad, då riksens ständer år 1809 till Kungl. Maj:t
avläto en skrivelse med anhållan att låta igångsätta
arbetet på en Göta kanal. Bäst vore, att enskilda personer toge
det på entreprenad, men att arbetsmanskap för grävning
m. m. lämnades av infanteriregementena mot skälig sold.
Krut till sprängning borde bestås av kronan och kronans
närbelägna skogar få begagnas för byggnadsarbetet
ävensom dess kalkbrott i och för kalkbränning till murbruket.
Slutligen yrkades, att det bolag, som övertoge kanalen,
måtte få den som evärdelig egendom och utrustas med
skäliga privilegier.
Ständerna hade omfattat saken med mycken entusiasm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
