Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oskar I - Bort med ståndsindelningen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gemensamt beslut, då härför behövdes enighet mellan tre stånd, i
grundlagsfrågor till och med mellan alla fyra stånden. En
författare till en av 1840-talets stridsskrifter mot den
tungrodda ståndsrepresentationen liknade denna vid »ett skepp
med spända segel på torra marken». Den kvicke skämtaren
Palmær föreslog, att riksens ständers överläggningsrum skulle
förses med inskriften: »Här fattas visa beslut», och han
tänkte sig svenska folket indelat i två huvudklasser: »folk
utanför stånd och folk utan förstånd». Emil Key ironiserade:
»Vår närvarande representation består, som bekant är, av
idel ’välborne, ädle och välbördige, ärevördige, vördige och
vällärde, äreborne, förståndige, välaktade, hedervärde och
redelige gode herrar och svenske män’. Vad i all världen göres
oss då mera behov, och vartill en ny representationsförändring?»
Ett satiriskt inlägg i den speciella frågan om adelns vara
eller icke vara såsom riksstånd var poemet »Den siste
kammarjunkarn», tryckt anno 1840. Där låter det bl a.
så här:
Ȁnnu dock leva
de gamle grevar
med långa stamträd
och sköldemärken.
Jag ser dem sitta
i långa rader
och föga akta
den nya tiden,
som icke blyges
att öppna käften
till hånfullt gyckel
med deras glans.
— — — — — —
Bort med de svarta,
randiga spalter,
de aftonens foster[1],
som komma med olåt
och skräna om frihet
och folkrätt och likhet
och bördens vanmakt!
Om de få råda,
de arga spalter,
så skall väl snart
på junkrarnes stoft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
