Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Oskar I
- Skandinavismens första eldprov
- Varangerfrågan och novembertraktaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Orla Lehmann, Den svensk-norske Hjælp 1848 (Nordisk universitets-tidskrift för 1861).
Cecilia Holmberg, f. Bååth, »Frihetens sångarätt» i Sverige på 1840-talet; häft. kr. 4:—.
Birger Schöldström, Vid pulpeten N:r 14; häft. kr. 3:25.
Varangerfrågan och novembertraktaten.
DET vänskapliga förhållandet mellan Sverige och
Ryssland hade bestått även under den tysk-danska krisen,
fast det nog inte var utan, att det blivit utsatt
för en viss påfrestning. Vid samma tid dök emellertid en
rysk-norsk tvistefråga upp, som skulle rätt hårt pröva
tålamodet hos den svensk-norska utrikesledningen. Det var den
s. k. Varangerfrågan.
Saken var den, att de norska och finska lapparne av ålder
haft rätt att utsträcka sina vandringar med renarna även
över grannlandets fjällbeten. Men på finsk sida började man
redan på 1830-talet klaga över att de norska renarna
gjorde ohägn i Finland, och att de finska lapparne blevo
trakasserade i Norge, isynnerhet i fråga om fisket i Varangerfjord.
Det blev långvariga och fruktlösa underhandlingar och
notväxlingar med hot om gränsspärrning från rysk sida. År
1851 kom ryska regeringen med ett formligt ultimatum av
innehåll, att ej blott lapparne utan alla ryska undersåtar
i de nordligaste finska socknarna skulle få rätt att driva
fiske i de norska fjordarna och havet utanför. För detta
ändamål borde de få sig anvisat ett större område vid
Varangerfjorden, där de skulle få uppföra bostäder och sjöbodar.
Därest ej dessa fordringar godkändes av Norges regering,
skulle Ryssland spärra sina gränser för de norska lapparne.
En främmande makt skulle alltså få bygga en koloni inom
Norges egna gränser! Bakom denna bryska fordran vädrade
man, med kännedom om den ryska politikens underliga
vägar, helt naturligt mycket större och mycket farligare
planer. Hade man väl fått en rysk koloni på norsk mark,
så kunde det lätt etableras tvister mellan norrmännen och
finska lappar med ty åtföljande förvecklingar. Nästa steg
kunde bli ryskt ingripande till skydd för ryska undersåtar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:30:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/8/0607.html
