Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Karl XV:s glada dagar
- Reformarbetet från Oskar I:s tid fortsättes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommunal självstyrelse kunde just bli den yppersta skola
för utveckling av dessa egenskaper inom ett mindre område.
Därför väcktes den kommunala självstyrelsen till liv igen
år 1862, då regeringen utfärdade de av riksdagen begärda
och godkända nu gällande kommunallagarna. Enligt dessa
är det på landet kommunalstämman och valda kommunalfullmäktige,
som besluta om socknens angelägenheter; i städerna
ha valda stadsfullmäktige detta uppdrag. Frågor rörande
kyrka och skola behandlas dock för sig av varje
församlings kyrkostämma. Varje läns gemensamma
kommunalangelägenheter handhavas av landstinget.
När den kommunala självstyrelsen sålunda väcktes till nytt
liv, stod den största av reformfrågorna från Karl Johans och
Oskar I:s tid nära sin lösning.
* *
*
Ett halvt århundrade hade nästan gått efter det nya
statsskickets införande, utan att något av de många förslag
till ny riksdagsordning, som framkommit, lyckats vinna
konungens och riksdagens bifall.[1] Men grundligt
genomdebatterad hade representationsfrågan blivit, och
synpunkterna hade klarnat. Sd mycket var i alla fall vunnet, då
Louis De Geer inträdde i statsrådet som justitiestatsminister.
Han var mannen, som skulle göra’t.
Louis De Geer var född år 1818. Han var den tredje i
ordningen av fjorton syskon. De fem äldsta voro pojkar. Sedan
kommo sex flickor i rad, och därefter blev det omväxling.
Hans far var officer och hade varit med år 1808 i finska och
norska krigen. Efter sitt avskedstagande bodde han först på
Finspång, där Louis föddes, och sedan på Stjärnholm i
Nyköpings skärgård. Som lantbrukare tyckte han om att
experimentera, men det blev dyrbart, och aldrig fick han debet
och kredit att gå ihop. Sonen tillskriver de ekonomiska
bekymmer, han såg fadern dras med, att han själv alltid hyste
»förskräckelse för skulder och dåliga affärer».
Både fadern och modern voro emellertid präktiga och
begåvade människor och passade bra för varandra. Allt i
hemmet skedde med stor punktlighet och precision. Man kan nog
förstå, att det behövdes fasta regler, om det skulle bli folk av
en sådan flock ungdomar, som där växte upp. Bland annat
[1] Se bd VIII: 543.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0154.html
