- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
237

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XV:s glada dagar - Karl XV:s sista år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Karl, som han visste, att hans gemål ej mer kunde skänka
honom någon son. Efter sin senaste barnsäng hade
nämligen drottningen genom förkylning ådragit sig en sjukdom,
som visserligen hävdes men åtföljdes av den domen från
läkarnes sida, att allt hopp om flere livsarvingar var ute.
Av hänsyn till tronföljden skall hon ha föreslagit sin make
en skilsmässa i all vänskap, men Karl var högsint nog att svara
ett bestämt nej, fast den ädla kvinnan aldrig kunnat tillvinna
sig varmare känslor än högaktning och vänskap från hans sida.

Det moraliska stöd, kung Karl haft i sin goda maka,
undanrycktes honom, då hon år 1871 gick bort från ett liv,
fyllt av prövningar. Hennes efterlämnade dotter, Lovisa,
var gift med konung Fredrik VIII av Danmark och blev
moder till sin kusins, prins Carls gemål, den populära
prinsessan Ingeborg.

*



Ett bedrövligt kapitel i Karl XV:s liv var hans förhållande
till Ohan Demirgian, en armenier som kommit hit med
några hästar såsom presenter från Egyptens kediv — fast
det viskades om att den sluge armeniern köpt dem själv bara
för att komma i beröring med Karl XV. Konungen lär också
till sist ha fått betala dem. Hur det nu var med den saken —
säkert är, att Demirgian lyckades nästla sig in i Karls gunst.
Konungen gjorde honom till stallmästare och behängde
honom med diverse ordnar. Karlen såg bra ut och verkade
frappant genom sin sydländska livlighet; men det var en
oförskämd och närgången kanalje, för övrigt en konnässör på
alla både orientens och västerlandets laster.

Den hale, lismande österlänningen var allmänt avskydd,
men Karl ville icke lyssna till sina vänners föreställningar.
»Demiurgen», såsom han fick heta, tycks ha fått en rent
demonisk makt över konungen. Louis De Geer kallade honom
för Karls onda genius. Han hittade bl. a. på, att Karl skulle
gifta om sig med en skön och rik polsk grevinna, som sades
vara dotter till Italiens konung Viktor Emanuel på
sidolinjen, och »Demiurgen» gjorde henne naturligtvis ändå
skönare och rikare, än hon var — helt naturligt, eftersom han
betingat sig en rundlig provision som äktenskapsmäklare.

På våren 1871 lät kungen sin vän Dardel förstå, att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free