Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vetenskaplig storhetstid - Den svenska vetenskapen under det senaste århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundämnen förena sig till molekyler. Atomer tillhörande
samma grundämne ha alltid samma tyngd. Av Berzelii
undersökningar rörande de kemiska föreningarna mellan
svavel och järn leddes man nu till slutsatsen, att det nya
ämnets beskaffenhet helt enkelt berodde på hur många
svavel- och järnatomer som förenade sig med varandra till en molekyl.
I det ovan anförda fall, då resultatet blev svart svaveljärn,
förenar sig en atom järn med en atom av det lättare svavlet,
i det tredje fallet en atom järn med två atomer svavel och i det
mellersta fallet två atomer järn med tre atomer svavel.
Med stöd av sina undersökningar över viktförhållandet i de
kemiska föreningarna beräknade Berzelius nu även
atomvikterna för alla på den tiden kända grundämnen; och det
gjorde han så samvetsgrant, att en senare tid med sina
ojämförligen mycket fullkomligare hjälpmedel haft endast små
rättelser att göra.
Men när Berzelius skulle redogöra för resultatet av sina
undersökningar, kände han, med sitt utpräglade behov av
klarhet och åskådlighet, starkt olägenheten av att ej äga
något kortfattat beteckningssätt för de kemiska grundämnena.
Flere försök hade gjorts i den vägen, och senast hade
Dalton framställt ett förslag med geometriska figurer. Men
att rita dem tog ungefär lika lång tid som en beskrivning i ord.
Ett par exempel må vara nog.
 |
| Daltons kemiska tecken. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
