Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vetenskaplig storhetstid - Den svenska vetenskapen under det senaste århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annat än det öronbedövande dundret av de grova kanonerna
och det ihåliga dånet och rasslet, när kulorna träffade
Monitors torn eller Merrimacs pansar. Man kunde genom röken
urskilja krutblixtarna, men det förfärliga, som försiggick
inom »molnstoden», kunde endast anas.
Under ängslan och spänning hade man i tre timmar väntat
slutet av den kamp, på vars utgång så mycket berodde.
Plötsligt blev det tyst. Oron steg till det yttersta. En av
kämparna var slagen — därom var intet tvivel — men
vilken?
Kort därefter ångade vidundret Merrimac långsamt ut ur
rökmolnet och försvann för att aldrig mer gå ut i strid.
Merrimac hade således kommit levande ur striden — men
Monitor? Han måste alltså ha krossats av odjuret och
uppslukats av havet.
Spänningen och oron blevo slutligen olidliga. Då kom en
vindkåre och drev röken utåt havet — och se: på den spegelblanka
vattenytan låg Monitor ensam kvar som segerherre.
Ett enda omätligt jubel bröt ut. Som en löpeld gick
det över vatten och land. Monitors seger över Merrimac
blev en avgörande vändpunkt i kriget. John Ericssons och
Monitors namn voro på allas läppar. Nordstaterna byggde
en mängd nya monitorer och segern blev deras. Efter krigets
lyckliga utgång hälsades den svenske ingenjören som
»befriare av fyra millioner slavar». Den svenske bergsmanssonen
hade genom kraften av sitt snille på ett avgörande sätt ingripit
i en hel nations, ja en hel människoras’ öde.
John Ericssons uppfinning av monitorerna medförde över
hela världen en fullkomlig revolution inom sjövapnet. De
gamla träfartygens tid var därmed ute. En ny omvälvning
följde med uppfinningen av undervattenstorpeden,
framdriven med komprimerad luft. Även denna uppfinning är
ett verk av John Ericssons snille. För amerikanska
regeringens räkning byggde han mot slutet av 1870-talet världens
första torpedbåt.
Men John Ericsson lät ej berusa sig av framgången. Med
samma lugna ihärdighet som alltid arbetade han på nya
uppfinningar. Arbete var hans liv. Allt offrade han för sin
plikt: familjelivets såväl som sällskapslivets glädje. När
han blev trött, kastade han sig utan vidare på ett bord med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
