Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokratins frammarsch - Arbetarfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nödvändigt, att staten själv tar saken om hand. Och det har den
också gjort hos oss genom 1913 års riksdagsbeslut om allmän
folkpensionering. Därmed menas, att staten numera
tillförsäkrar icke blott, såsom förut, sina ämbets- och
tjänstemän utan varje svensk man och kvinna rätt till pension,
när han eller hon blivit varaktigt oförmögen till arbete eller
senast vid 67 års ålder. Därför är varje arbetsför svensk,
som ej har rätt till annan statspension, från och med det
kalenderår, under vilket han fyller 16 år, till och med det,
då han blir 66 år, skyldig att till staten erlägga en årlig
pensionsavgift från 3 till 33 kronor, allt efter vederbörandes
årsinkomst. När den sålunda försäkrade blir pensionsmässig,
sammanräknas de pensionsavgifter, han under årens lopp
erlagt, och på summan därav får var och en en viss procent
om året i pension.
Det bidrag, som de försäkrade själva sålunda lämna, äro
dock ej tillräckliga för att ge dem ett nödtorftigt uppehälle.
Därför hjälpa stat och kommun till med bidrag åt de
fattigaste.
Folkpensionerna skola, när systemet blir fullt genomfört,
kunna uppgå till högst omkring 790 kronor om året för
män, som erlagt alla lagstadgade pensionsavgifter, och 660
kronor för kvinnor, som inbetalt lika mycket. Pensionens
storlek beror dels på hur stor pensionsavgift vederbörande
årligen erlagt till staten, dels på hur pass behövande han
eller hon är.
Lättingar, fyllerister, straffångar och sådana, som visat
tredska och försumlighet med erläggande av sina
pensionsavgifter eller lämnat vilseledande uppgifter om sina
förmögenhetsförhållanden, gå dock miste om statens och kommunens
tillägg till pensionen.
Men vad ha kvinnorna förbrutit, eftersom de få mindre
pension än männen? Ingenting annat än att deras medellivslängd
är större än männens. Därför får staten till dem utbetala
pension flere gånger än till männen. I själva verket blir det
sammanlagda belopp, en kvinna i medeltal uppbär i
pension, större än en mans.
Det är en säregen naturens lag, att t. ex. i Sverige årligen
födas över 4,000 flere gossar än flickor. I yngre år dö emellertid
flere gossar än flickor, så att i 20—25-årsåldern finns det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
