Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Demokratins frammarsch - Emigrationsproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gällande vid de stora fabriksländernas sida. Vi blevo vida
mer beroende av konjunkturernas växlingar än sådana
nationer, som hade en starkare ekonomisk ryggrad. När tiderna
blevo dåliga för industrin, följde därmed dåliga löner och
arbetslöshet. Då började många svenska arbetare se sig om
efter andra möjligheter till försörjning. Sådana funno de i
främmande land, isynnerhet i Nordamerika. I tidningarna,
som nådde även fattigmans hem, fick man läsa om goda
tillfällen till arbete och förtjänster där ute i stora världen, och
beskäftiga emigrantagenter foro omkring och lade ut
lockbete. Tack vare de moderna samfärdsmedlen var det icke
längre så svårt att komma från olika trakter av vårt land
över till andra länder. Också lockades vid mitten av
1800-talet stora skaror av svensk ungdom att utvandra till
främmande land, de flesta till Nordamerika. Sedan den tiden
har en nästan ständig ström av emigranter gått från Sverige
över Atlanten.
Dock ha ej på långt när alla drivits ut av ekonomiska skäl.
Många har medfödd svensk äventyrslust och obändig
frihetskärlek lockat »bort till det stora landet i väster, där ingen
kung finns och inga kitsliga präster», och inte heller »den
välsignade exisa». Visserligen var det väl inte så många, som
gåvo sig av med föresatsen att bokstavligen »skära guld med
täljknivar», eller som ansågo sig vara tillräckligt förberedda
för sina uppgifter i det nya landet, bara de lärt sig några av de
vanligaste talesätten på »amerikanska språket», såsom »goddag»
och »adjö» och »La bli gullklimpen, för de va ja, som såg’en
först!» Inte var det väl heller så många, som därhemma övade
sig i att kasta lasso över sågbocken för att få nödig färdighet
i att fånga vilda hästar på prärierna. Men nog rörde sig i
huvudet på gamla tiders emigranter många sagolika drömmar
om landet på andra sidan Atlanten, och därvid tedde sig
allt här hemma så torftigt och tråkigt. Och så den jämlikhet,
som rådde där ute, där alla, arbetaren som milliardären,
titulerades Mister! Det låter ju inte illa att få heta Mister
Swanson, även om det sker i den mindre tilltalande
uppmaningen: »Go to hell, Mister Swanson!» Säkert är också, att
denna gemensamma titulatur gör människorna mera rakryggade
och i hög grad bidrager till trevnaden i umgänget mellan
samhällsklasserna, trots det att de i Förenta staterna i själva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
