Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kampen för folkhälsa
- Hygieniska samhällsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fängelsedirektör Nordstrand, klarade svårigheten. Han for omkring
i sin hemtrakt, Värmland och Dal, och värvade där det
behövliga antalet arbetare, 75 man. Sedan transporterades
de alla på en gång medels en kanalbåt till Stockholm, där de
förlades i två kaserner, en på Söder och en på Ladugårdslandet.
Där ställdes »nattgubbarne», såsom de kallades, under
fullkomligt militärisk disciplin med korum varje kväll och
bespisades genom stadens försorg. Till varje mål mat fingo
de enligt den tidens bordsvanor en jumfru brännvin och till
frukost dessutom ett halvstop svagdricka.
När renhållningsdirektören fått en sådan arbetarstam till
sitt förfogande, kunde han avskeda de horder av
renhållningshjon, under vilkas skräckvälde stockholmarne länge
suckat, och vidtaga andra välbehövliga reformer, bland
vilka latrinens transporterande med hästar var en av de
viktigaste. Sedan har staden övertagit ej blott
avträdes- utan även gaturenhållningen, vilken förut ålåg husägarne,
och efter hand har renhållningsväsendet både i Stockholm
och i andra större städer alltmer fullkomnats genom en rad
tekniska hjälpmedel. Resultatet av dessa hygieniska
framsteg kan tydligt avläsas i statistiken över hälsotillståndet.
Latrinavhämtningsproblemet har numera bortfallit i samma
mån som det synnerligen hygieniska systemet med
vattenklosetter vunnit insteg. Beträffande soporna har problemet
även i hög grad förenklats genom uppdelningen redan i
soptunnorna i gödselsopor och de mera skrymmande
skräpsoporna. Därigenom inbesparas de dryga kostnaderna för
en besvärlig sortering på avstjälpningsplatsen. I stället
kan nu den ena delen av soporna genast försäljas till gödsel
och den andra undanskaffas genom bränning, sedan
pappersavfall, lump, järn, glas och andra säljbara artiklar
frånplockats.[1]
[1] Vid Stockholms renhållningsverks avlastningsplats för latrin
och sopor å Lövsta vid Mälaren — och på en del andra håll också —
har man tillgodogjort sig värmet från sopförbränningsugnarna som
drivkraft vid beredning av torvpudrett och för frambringande av
elektrisk belysning på avstjälpningsplatsen m. m. Det värme, man
sålunda erhåller, inbesparar årligen vad 1,400 ton stenkol kosta,
alltså under nuvarande förhållanden omkring 50,000 kr. Försäljningen
av det värdefullare avfallet ger ett ungefär lika stort belopp.
Eftersom gödselsoporna också inbringa omkring 50,000 kr. om året,
kommer man alltså upp till den lilla nätta summan av 150,000 kr. för vad
stockholmarne kasta bort under ett år.
Största delen av gödseln från Stockholms renhållningsverk försäljes
till jordbrukare i Mälardalen och åt saltsjösidan. Sommartiden
transporteras det mesta medelst bogserpråmar till kunderna, men på
vintern, när isarna bära och slädföret är gott, avhämta de flesta kunderna
själva, vad de behöva. Försäljningen av varan har emellertid avsevärt
förenklats genom tillkomsten av en ny, stor kund strax invid Lövsta,
nämligen trädgårdsstaden Hässelby. Samhället är bebott huvudsakligen
av renhållningsverkets arbetare samt av trädgårdsmästare,
som lockats dit av lättheten att erhålla gödsel till sina handelsträdgårdar.
Ännu en form för latrinavsättningen vid Lövsta uppstod 1907,
då ett aktiebolag började av latrin och kalk tillverka
ammoniakprodukter.
Det är intressant att se av de större renhållningsverkens statistik,
hur starkt siffrorna för sopavfall springa upp vid vår- och
höstflyttningarna och under de större högtiderna. Vid samtliga dessa tillfällen
är det storstädningarna inomhus, som på detta sätt ge sig till känna.
Vid oktoberflyttningen och jultiden brukar i Stockholm mängden av
skräpsopor mer än fördubblas.
De latrin- och sopmassor, varifrån renhållningsverket befriat vår
huvudstad, utgjorde år 1923 nära 3½ millioner hl., vägande 140,000
ton.
En annan kommunalstatistisk uppgift av intresse är exempelvis,
att den vattenmängd, som under ett år spolas över stadens
makadam- och trägator för att binda dammet, skulle tillsammans bilda en i
medeltal nära 2 dm. djup vattensamling över det bespolade området. På
de allra soligaste gatorna skulle den uppgå till 3 dm.
Det antal personer, som är sysselsatt vid Stockholms renhållningsverk,
uppgår numera till omkring 600 personer, vartill komma under
vintern tillfälligt intagna arbetare för snöskottning och snökörning,
vilkas antal vissa dagar kan utgöra ända till 1,800 man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0478.html
