Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Realismens och naturalismens genombrott i litteraturen. Nyidealismen
- Nittiotalet och nyidealismen
- Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom till en religiös grubblare. I dikten
»Strövtåg i hembygden» sjunger skalden vemodigt om sitt
skövlade barndomshem:
»Och det är, som jag såge en gavel stå vit
och ett fönster stå öppet däri,
som piano det ljöd och en munter bit
av en visa med käck melodi.
Och det är, som det vore min faders röst,
när han ännu var lycklig och ung,
innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst
och hans levnad blev sorgsen och tung.»
Skaldens mor var en av Värmlands skönaste kvinnor.
Hon var dotter till universalgeniet biskop Agardh och hade
ärvt mycket av sin fars rika begåvning, men på samma gång
var hon en överkänslig, orolig drömmerska, och vid tiden
för sonens födelse var hon sinnessjuk.
Under sin studenttid i Uppsala hörde Gustav Fröding
till den röda ungdomens skara. Han svärmade för de
frisinnade åsikterna och »drack sig full av moderna idéer»,
såsom han själv uttryckte sig. Han läste allt möjligt utan
någon bestämd plan för blivande examen. Men festade om
gjorde han rätt grundligt, och som han var ytterst opraktisk
och rundhänt, hade han snart gjort av med sitt lilla
fädernearv. Då måste han lämna Uppsala och fick efter en tid
anställning som medarbetare i Karlstadstidningen. Hans
ärftliga belastning bröt emellertid ut i en nervsjukdom,
som till sist allt ifrån 1889 flere år framåt nödgade honom att
söka vård på olika kuranstalter.
Länge drogs han också med misstroende mot sin egen
skaldebegåvning. Men när han i Verner von Heidenstams
första diktsamling fick se alster av en besläktad ande, fattade
han mod, och se: snart slog han på en gång igenom som
diktare. Med diktsamlingen »Guitarr och dragharmonika»
sjöng han sig genast in i svenska folkets hjärtan. Det märktes
nog, att han lärt av både Bellman och Fredrek på Rannsätt,
Värmlandsdiktaren med det oförbränneliga värmländska
ynglingasinnet, som skapat sådana evigt unga verk som
»Värmlänningarne» och »Jänta å ja». Men det var i alla fall något
självständigt och nytt, som Fröding gav. En sådan folklivsskildring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0566.html
