- Project Runeberg -  Svenska folkets underbara öden / IX. Den sociala och kulturella utvecklingen från Oskar I:s tid till våra dagar samt De politiska förhållandena under Karl XV:s, Oscar II:s och Gustaf V:s regering 1859-1923 /
596

(1913-1939) [MARC] Author: Carl Grimberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Realismens och naturalismens genombrott i litteraturen. Nyidealismen - Nittiotalet och nyidealismen - Erik Axel Karlfeldt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den beska, humlebryggda humor, som hjälper till seger i
själskampen.

»Skall jag gräla på min Gud?
Nej han såg väl, att min hud
krävde bister smörja.
Sved nog, men sved ganska gott:
fick ej bli en riktig svott;
skall jag därför sörja?»


Han tål nog vad han får, ty han är »en jordson, stark och
härdig».

»Mitt hjärta är en stadig bälg
av ekebarkat skinn.
I trettiårigt sökn och helg
den svackat ut och in.
Den suger in all världens lust,
den andas ut all världens pust;
håll ut, mitt goda bälgaspel, ty så är livets dust!»


I Fridolin har Karlfeldt skapat en typ, som representerar
de båda innerst oförenliga sidorna i hans eget väsen, den
»lantlige ungkarlen», som efter skördeanden låter sin
livsglädje ta ut sin rätt och »dansar var flicka på balen varm»,
och som »talar med bönder på böndernas sätt men med lärde
män på latin».

I Fridolins bröst dallrar en sträng av vemod över
förgängelsen, som ingenting skonar, men i samklang med
vemodet ljuder en innerlig glädjehymn över det späda och
skära, som knoppas i vårbrytningstid:

»Intet är som väntanstider,
vårflodsveckor, knoppningstider;
ingen maj en dager sprider
som den klarnande april.
Kom på stigens sista halka,
skogen ger sin dävna svalka
och sitt djupa sus därtill.
Sommarns vällust vill jag skänka
för de första strån, som blänka
i en dunkel furusänka,
och den första trastens drill.

Intet är som väntanstider,
väntansår, trolovningstider.
Ingen vår ett skimmer sprider
som en hemlig hjärtanskär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:31:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sfubon/9/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free