Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser - Näringslivets ekonomiska ryggrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
institution till en affärsinrättning, organiserad med hänsyn
till allmänhetens behov och intressen. Bland annat är han
uppfinnaren av en sådan förenkling som postremissväxeln. Han
fick idén därtill, när han såg, hur stora penningpackor i
väldiga paket sändes från en ort till en annan med risk att
gå förlorade på vägen. Hur mycket enklare, tänkte han,
om betalningar på avstånd kunna göras med en papperslapp
i stället för tusentals!
Det visade sig också redan från början, att Stockholms
enskilda bank fyllde ett länge känt behov. Bankens inlåning
fick en sådan omfattning, att kollegerna inom bankvärlden
icke ville sätta riktig tro till de Wallenbergska siffrorna. Men
till slut blev det klart för dem, att det klokaste de kunde göra
var att följa exemplet.
Enskilda banken gjorde en lång tid lysande affärer och
tjänade själv modiga pengar på det uppsving i affärslivet,
som den hjälpte till att skapa. Men när så ett bakslag kom
med krisåret 1879, blev det banken, som ytterst fick stå
risken för de företag, den lånat pengar åt. Ett tag såg det
ut, som om den skulle gå över styr. Inför den faran
överenskom Wallenberg med sin hustru och sina barn,
att »innan någon annan lottägare i banken förlorar ett
öre, skall familjen Wallenberg lämna ifrån sig allt vad den
äger».
Wallenbergs skapelse visade sig emellertid vara stark nog att
uthärda den svåra krisen. Den ännu hårdare påfrestning,
som det stora världskrigets ekonomiska revolutioner
inneburit, ha de svenska bankerna också, åtminstone hittills —
om ock med väldiga förluster —, bestått på ett sätt, som
visar, att grunden varit solid. Under en svår kristid ha de
verkligen fått göra skäl för namnet »näringslivets frihult».
Utan den ekonomiska styrka, våra banker vunnit under
fredstiden, skulle det svenska näringslivets motståndskraft mot
krisens förhärjande verkningar ha alldeles brutits, och vi
skulle ha hamnat i ett fullkomligt upplösningstillstånd. Att
vi kunnat klara oss så pass, som vi gjort, därför ha vi till
högst väsentlig del att tacka våra bankers ekonomiska styrka
och det lugn, varmed deras bästa ledande krafter tagit sin
utomordentligt svåra uppgift att avveckla krisen. Att fel
begåtts och en del betänkliga sådana, det är mer än mänskligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
