Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
lifspunkten i den pedagogiskt riktiga undervisningen. Att
berätta väl är en god sak; att fråga väl en ännu bättre.
Att berätta väl är svårt; att fråga väl ännu svårare.
Åfven öfvade lärare begå ofta det felet att föredraga der
de borde fråga — bevis nog för att det erotematiska
lärosättet i allmänhet är vida svårare än det akroama¬
tiska. Den föredragande läraren märker icke, eller åt¬
minstone icke så omedelbart, huruvida barnen förstå honom;
den frågande varseblifver det genast. Ty om barnen tiga
vid hans frågor, så har han antingen framställt för svåra
frågor, eller ock äro barnen oförmögna eller ovilliga att
tänka. Genom ett skickligt utöfvadt erotematiskt lärosätt
ställer läraren sig i omedelbaraste samband med barnens
tankar och håller tankefloden i jemt lopp. Just derföre är
denna läroform så själsbildande. Frågan gör skolan till en
tanke-skola, och då frågandet, såsom det bör, öfvergår
till ett frågosamtal, hvarvid barnet tänker med och talar
med, så förlänar det en munterhet och ett lif åt under¬
visningen, som gör denna i dubbelt hänseende gagnelig.
Kort sagdt: frågan är i en skicklig lärares hand den
trollstaf, hvarmed han väcker, stärker och utvecklar sina
lärjungars själskrafter. Frågan var just det egendomliga,
sjelfva drifkraften i den läroform som användes af Sokra¬
tes, om hvilken Aristoteles betygar: »att han genom skick¬
liga frågor följdriktigt utvecklade tankarne ur det inre
och på allt vis väckte lärjungens sjelfverksamhet.»
Vi skola nu i korthet anföra det vigtigaste rörande
den pedagogiskt riktiga frågans väsen och egenskaper
samt olika slag af frågor.
a) Frågans väsen. Om vi t. ex. taga följande sats:
»I begynnelsen skapade Gud himmel och jord», så kan
man derur bilda dessa frågor: 1:0 Hvem har skapat him¬
mel och jord? 2:0 Hvad har Gud i begynnelsen skapat?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
