Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ve mig, då har lifvet svikit,
då har hoppets tunga ljugit.
Så jag klagade och sörjde,
när en vän med oväns stämma,
hvassare än törnetaggen,
kallare än nordanvinden,
hviskade uti mitt öra:
»Rosen lät sig villigt tagas,
flickan lät sig villigt fångas.» —
Då blef natt uti mitt sinne,
och därinne hatets fåglar
började förrädiskt sjunga.
Smärtan lopp i mina ådror,
mäktig såsom midnattsstormen
öfver hafvets vreda vågor.
Men därefter följde dödens,
tystnadens och glömskans kyla;
då beslöt min själ att hämnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
