Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Min första vistelse i Dalarne.
ÖA
då jag våren 1863 företog min första resa till Dalarne
för att sköta Korsnäsbolagets betydande timmerflott-
ningar därstädes, hade jag den från skolan och historien
insupna föreställningen om detta landskaps storslagna natur,
dess folks högsinthet, kraft, mannamod och ärlighet. Med
sinnet uppfyldt af allt detta, beträdde jag Dalarnes jord
under de gladaste förhoppningar att själf få se och studera
detta sagoskimrande land och lära känna dess allvarliga,
fattiga och försakande folk.
Det är sällsynt, att ens käraste förhoppningar gå i full-
bordan. Så blef äfven fallet med mig denna gång, ty bola-
gets göromål togo hela min tid och kraft i anspråk. Väl
såg jag landet på stora sträckor norr om Siljan, men då
bolagets arbete drefs i små älfvar och sjöar i de långt från
bygden belägna skogar där timmerafverkningen under vin-
tern pågått, hade jag egentligen intet tillfälle att lära när-
mare känna vare sig land eller folk. Lägger man härtill,
att flottningen drefs med efterskrifna eller ströfvande värm-
ländingar, kom jag heller icke i beröring med infödingarna
annat än då jag ibland, och så skyndsamt som möjligt, fär-
dades med skjuts utefter landsvägarna.
Skjutspojkar äro nog värda att uppmärksammas, och
man kan hafva rätt stor nytta, ja, äfven nöje af att lyssna
till hvad de bjuda på i samtalsväg. Men denna gång önskade
jag något annat än hvad de kunde åstadkomma. För öfrigt
påträffade jag icke många af dem, oftare äldre kvinnor.
Dessa voro dock dels tystlåtna, dels enfaldiga. Det var likväl
Schröder. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
