Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 HVAD GÖR TIMMERMÄRKAREN?
bekymren äro icke af de minsta timmermärkaren har att
dragas med. Rekvireras sådana ej i tid, och tycker dispo-
nenten, att man tager till öfverflödigt, komma penningarna
icke i rätt tid. Eller har timmermärkaren beräknat otill-
räckligt och kan ej lämna arbetarna de förskott de begära
eller de penningar de intjänt, då kan jag säga eder, att
limmermärkaren icke är i en afundsvärd ställning. Sådant
inträffar dock mycket sällan, men oron för att kassan ej
skall ”gå ihop’, som det heter, eller att man skall glömma
annotera utgifna penningar lämnar honom sällan.»
»Om den saken ha vi litet hvar af oss erfarenhet, men
det är väl icke så särdeles stora summor som gå genom en
timmermärkares händer?»
»Icke att jämföra med bankmännens; men då flera:
större och mindre skogsköp uppgöres gå dock flera hundra
tusen kronor genom hans händer och utminuteras i tusen-
tals småposter.»
»Å, hvad säger dul»
»Som det är.»
»Det skulle man icke kunna tänka sig. Att sågverks-
bolagen omsätta betydande summor, det veta vi; men att
så stora belopp gå åt skogarna, ha vi icke kommit att tänka
på. Men ni behöfva väl icke hafva särdeles stora summor
inne på en gång?»
»A, icke hvad ni mena med stora summor, men fem,
tio, stundom femton å tjugo tusen kronor kunna finnas i
kassan under höst- och vårtiden — höstetid, då enskilda per-
soner vanligen sälja sina skogsskiften och timmerförlagen
utlämnas, och vårvintern, då timmerkörarna skola hafva sina
likvider. Dock ha vi på det hela mindre penningsummor
här i Dalarna, där vi ha post en å två gånger i veckan och
kunna erhålla penningar på ungefär en vecka. Det var
annorlunda i Värmland, där vi icke hade post mer än en
gång i veckan och de flesta af oss hade sina principaler i
Göteborg. Där hände, att en del timmermärkare vårtid
hade betydande summor i kassan. En af de större har sagt
mig, att han en gång hade nittio tusen kronor på en gång,
en annan, att han vid en färd från Dalby till Limaskogarna
hade sjuttio tusen kronor förvarade i ett skrin, hvilket bars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
