Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 HVAD GÖR TIMMERMÄRKAREN?
»Så är icke förhållandet, ty skogsbon är nyfiken och
meddelsam; kommer någon främling till trakten, blir han
utfrågad om hvarifrån han är och hvart han skall. Rykten
gå förunderligt fort i skogsbygden. Det händer mycket
ofta, att då en främling anländer till ett ställe, han finner
sig väntad, men icke förty får han där besvara samma
frågor som han fått på förra stället. Äro svaren olika med
hvad han förut uppgifvit, är han misstänkt, och har han
icke gått den väg eller till det ställe han uppgifvit, kan
nog kända, att någon helt oförmärkt följt honom för att
se, om han verkligen gått däråt han sagt.
» Föröfvas något brott i skogsbygden, hvilket dock sällan
händer, äro alla villiga och sky ej uppoffringar för att få
brottslingen fast, hvilket också nästan alltid lyckas. Och
för öfrigt ske inga stölder af betydenhet här uppe: det
finnes just icke mycket att taga.
»Men nu ha vi kommit på afvägar från er fråga hvad
timmermärkaren gör.
»Sedan alla skogsskiften blifvit lyckligt bortackorderade,
vet timmermärkaren alltså, hur många arbetare och hästar
han har att föda under tillstundande vinter, och nu måste
han laga så, att proviant och foder ej tryta. För folket är
ingen svårighet att skaffa proviant, men foder åt hästarna,
särdeles hö, är nästan alla år svårt nog att få, ty det kan
icke erhållas i närheten af skogarna, utan måste uppköpas
från aflägsnare orter. Också inträffar, att vinter och snö
komma en eller annan vecka förr i skogs- än i slättbygden.
Timmerkörare anlända, arbetet börjar, och hästarna skola
hafva foder, men höet uteblifver af brist på slädföre i syd-
ligare belägna orter. Så vidt möjligt är, söker timmer-
märkaren hafva en del foder kvar sedan förra året; men
det händer, att slädföre under vinterns början låter vänta
på sig och det öfver sommaren sparade fodret tar slut. Vid
sådana tillfällen är timmermärkarens lott icke afundsvärd.
Han får då ingen hvila: bort till storbygden måste han för
att skaffa formän för sitt hö, och åter till skogen för att tillse
sina arbetare och inmärka det timmer de hunnit framköra,
så hem för att proviantera, lämna penningar, afhöra klagomål
för tusende saker, och så ut igen åt ena eller andrå hållet.»
SSE ES
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
